| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LINGVISTISK liŋvis4tisk, stundom liŋgv-, adj.; adv. -T.
1) (numera bl. mera tillf.) språklig; stundom svårt att skilja från 2. Hammarsköld SvVitt. 1: 137 (1818). Etnologiska och lingvistiska råmärken. Hedin GmAs. 1: 154 (1898).
2) språkv. som hör till l. har avseende på l. står i samband med lingvistik, språkvetenskaplig; numera företrädesvis: språkhistorisk; motsatt: filologisk; jfr 1. SvLitTidn. 1819, sp. 293. (Formen) Håvamål är en lingvistisk omöjlighet. Rydqvist SSL 5: 261 (1874). Fatab. 1927, s. 139.
Spalt L 798 band 16, 1940