| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PIRUETT pir1ɯät4 l. pi1-, äv. -uät4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) eg. dans. rörelse varvid en dansande (särsk. en dansös l. dansör) svänger runt (ofta flera varv) på ena fotbladet l. fotspetsen; äv. i icke fackbetonat språk, allmännare, om (mer l. mindre graciös) svängning (med kroppen l. benen osv.). Brasck FörlSon. D 3 b (1645). Dalin Arg. 1: nr 40, s. 5 (1733). Quadrill. .. 3. Alla Herrarne .. gjör .. en Pirouette för sin egen (moatjé) med Dos a Dos. Walcke MbDansk. 34, Tillägg 4 (1782). NordKult. 24: 128 (1933). särsk.
2) sport. viss svängningsrörelse på stället vid konståkning på skridskor. Posse Figuråkn. 45 (1889). Piruetter äro ett fortsatt antal roteringar på skridskon, på flata skenan eller på främre spetsen, på en eller två fötter. Salchow Konståkn. 40 (1906). Tegnér Stadion 17 (1938). jfr Idun 1888, s. 13. jfr SITT-PIRUETT m. fl.
3) ridk. vändning i galopp, utförd av häst på så sätt att han hela tiden stödande på inre (dvs. vid höger galopp högra) bakbenet svänger runt mer än 180°. Ehrengranat HästRör. 88 (1818). Dens. Ridsk. I. 1: 78 (1836). SvUppslB 22: 1014 (1935).
(3) -VOLT. (numera mindre br.) ridk. = piruett 3. Ehrengranat HästRör. 88 (1818). Dens. Ridsk. I. 1: 70 (1836).
PIRUETTERA, v., -ing. [jfr fr. pirouetter] göra en l. flera piruetter.
1) till 1; särsk. dans. Norman MusUpps. 151 (1884, 1888). Hon gick in i förmaket och ställde sig att piruettera framför spegeln. Lagerlöf Troll 2: 58 (1921). KyrkohÅ 1941, s. 45. särsk. oeg. l. bildl. GHT 1856, nr 164, s. 2. Att .. kaptenen, som var ungkarl .. piruetterade för (flickan). VFl. 1912, s. 106. Martinson Kap 105 (1933).
2) sport. till 2. Isprinsessorna piruetterade virtuost.
3) [jfr piruett 3, piruettera 1 slutet] (tillf.) om häst; särsk.: dansa (se d. o. 2, 5 a α). KrigVAH 1830, s. 214.
Särsk. förb. (tillf.): piruettera omkull10010 04. särsk. till piruettera 1 slutet; tr. Är det christligt att .. piruettera omkull anciennitet och meriter? Kullberg Syskonb. 141 (1846).
Spalt P 949 band 20, 1953