| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
POPULÄR pop1ɯlä4r l. pωp1-, l. -ul-, l. -æ4r, adj. -are. adv. -T.
1) († utom i b) som tillhör l. finnes hos l. är gängse bland l. utmärkande för l. gäller hela folket l. folk i allmänhet l. de breda lagren, folklig (se d. o. 2 a); jfr 4 b. Det (dvs. att syssla med den gr. o. lat. litteraturen) är intet Populairt, säger man, det tjenar intet Allmänheten. Lanærus Försök 41 (1788). (Gm reformationen) uppkom ett populärt presterskap. Tegnér (WB) 5: 508 (1825). Det allmänna populära religiösa medvetandet. Nyblæus Forskn. IV. 1: 62 (1895). jfr: Popularie, (dvs.) gemen, gångbar. Swedberg Schibb. 290 (1716; se anm. ovan); jfr 2. — särsk.
a) i uttr. populär medicin l. kirurgi, om folk- l. husmedicin resp. kirurgi som utövas av gemene man; jfr 3. Populär Chirurgie. Hygiea 1843, s. 429 (överskrift). Populär Medicin. Collin Ordl. (1847).
b) (fullt br.) ss. bestämning dels (ss. adj.) till ord med bet.: namn, uttryck, åsikt, uppfattning o. d., dels (ss. adv.) till ord med bet.: kalla, benämna l. (ngn gg) mena o. d.: brukad av resp. förekommande bland folk i allmänhet, allmänt gängse, resp. (ss. adv.): allmänt, av folk i allmänhet; numera delvis anslutet till 3. Gränsorna emellan det populära och filosofiska föreställningssättet. Geijer I. 5: 69 (1811). Det populära uttrycket, att rösten i .. (pubertetsåldern) är ”i målbrottet” eller är ”spräckt”, antyder (osv.). Setterblad Mackenzie 116 (1887). Frövitan (av kokosnöt), som populärt kallas kärnan. Bolin VFöda 53 (1933).
2) (†) folklig (se d. o. 2 c) i sitt sätt att uppträda, särsk. i sitt umgänge med personer tillhörande en lägre samhällsklass, ”gemen”, (folk)vänlig. Prinsen är öfvermåttan nådig och populair, spelar som oftast Schach med mig. Björnståhl Resa 1: 145 (1770). JGOxenstierna Dagb. 146 (1771). ÖoL (1852). jfr Swedberg Schibb. 290 (1716); se äv. under 1.
3) i fråga om framläggandet av kunskapsstoff l. forskningsresultat l. om litterär framställning l. utformning av musik l. konst o. d.: avsedd o. lämpad för den stora allmänheten l. en bredare publik (o. avpassad efter dess fattningsförmåga l. smak), folklig (se d. o. 2 b); ofta närmande sig bet.: allmänfattlig, lättfattlig, lättillgänglig, enkel; motsatt: strängt vetenskaplig l. fackmässig resp. exklusiv; äv. om person: som använder ett dylikt framställningssätt. Programmet vid konserten var populärt hållet. Populär musik. Han försöker vara så populär som möjligt i sina föreläsningar. Wallquist EcclSaml. 5—8: 441 (1794). En skrift är populär, om den är fullkomligt begriplig för den ostuderade Allmänheten. JournSvL 1801, s. 431. Att skrifva populärt. Geijer I. 5: 70 (1811). Ett tyskt populärt verk om protestantismen. Hjärne GA 5 (1901). SvD(A) 1931, nr 88, s. 18.
4) allmänt omtyckt o. d.
a) om person: allmänt omtyckt bland sina kamrater l. i sin umgängeskrets; omtyckt (o. beundrad) av den stora allmänheten l. (om skådespelare o. d.) av (den breda) publiken; som åtnjuter folkgunst. Han är en av våra mest populära skådespelare. Holmberg 2: 445 (1795). Han (dvs. en viss statsman) är för tillfället icke särdeles populär hos folket. Strindberg NRik. 3 (1882). Karl XV (var) så populär som en kung kanske aldrig varit här i landet. Linder Tid. 276 (1924). — särsk. om författare l. konstnär, med tanke på hans värk; jfr b. Ariosto, Tasso och Petrarca äro .. i vidsträcktaste mening populära. (Cavallin o.) Lysander 80 (1858). I Tyskland blef Mozart populär egentligen först genom Trollflöjten. Möller LbMus. 45 (1880).
b) om sak; ofta med bibet. av l. närmande sig bet.: allmänt brukad resp. spridd l. läst o. d., vanlig; i ä. ex. ofta svårt att skilja från 1. Geijer I. 5: 102 (1811). Egentligen populär har (den medeltida) riddar-poesien aldrig blifvit. Den tillhörde de bildade, högre klasserna. Dens. I. 1: 208 (1845); jfr 1. (Det tillämnade) kriget (mot Preussen) var icke populärt. Malmström Hist. 4: 289 (1874). De korta strandbyxorna (för damer), som lancerades förra sommaren, äro ännu populärare i år. KatalPUBergström LI. 2: 10 (1934). — särsk. om domslut, avgörande, utgång av en tävling o. d.: som allmänt gillas, som den stora allmänheten resp. publiken o. d. gläder sig åt. (Idrottsföreningen) Vesta vann populärt budkavlemästerskapet. Upsala(A) 1927, nr 48, s. 7. HågkLivsintr. 14: 43 (1933).
5) i sht handel. om pris o. d.: så låg att den passar den stora allmänheten, billig. UNT 1932, nr 11023, s. 1. Stilfulla, moderna .. baddräkter till verkligt populära priser. SvD(A) 1933, nr 165, s. 5 (annons).
Anm. Ss. kortform användes (starkt vard.) i bet. 4 stundom poppis. En .. särdeles poppis folkskolinspektör. GbgAP 1951, nr 99, s. 7. SvD(B) 1953, nr 52, s. 6.
-FILOSOFI. [jfr d. populærfilosofi] filosofi avsedd o. avpassad för den stora allmänheten, populär filosofi; förr särsk. om en speciell riktning inom den tyska filosofien på 1700-talet (jfr popular-filosofi). Hammarsköld SvVitt. 2: 83 (1819). Almquist VärldH 6: 490 (1929). —
-FILOSOFISK. (populär- 1924 osv. populärt- 1879) som har karaktären av populärfilosofi. Nyblæus Forskn. I. 1: 155 (1879). —
-FÖRELÄSA~0020. hålla populärvetenskaplig(a) föreläsning(ar). Gullberg o. Harrie Aristophanes Fågl. 75 (1928). —
-FÖRELÄSNING~0020. populärvetenskaplig föreläsning. —
-KONSERT. konsert avsedd o. avpassad för en större allmänhet (med ett lättfattligt, ”folkligt” program). Linder Tid. 92 (1924). —
-VETENSKAP~002, äv. ~200. [jfr d. populærvidenskab] vetenskap framställd i en form som är avsedd o. avpassad för den stora allmänheten. Höglund Branting 1: 522 (1928). —
-VETENSKAPLIG~0020. [jfr t. populärwissenschaftlich] (populär- 1895 osv. populärt- 1883—1911) jfr -vetenskap. Verd. 1883, s. 165. Populärvetenskaplig författare. NF 19: 173 (1895). Populärvetenskapliga föreläsningar. SFS 1920, s. 2401. —
-VIS, adj. (†) populärfilosofiskt vis, med bibet. av: snusförnuftig; anträffat bl. i substantivisk anv.; jfr popular-vishet. En botpredikan för dessa sjelfkära populär-vise. Phosph. 1810, s. 368.
B (mera tillf.): POPULÄRT-FILOSOFISK, -MEDICINSK, -VETENSKAPLIG, se A.
Spalt P 1468 band 20, 1953