Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PULTRA pul3tra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(förr äv. pulttra)
Etymologi
[jfr d. pultre, bullra; av (lt. l.) t. pultern, poltern, bullra, skräna (se BULLRA)]
1) (†) läsa upp (ngt) på ett otydligt sätt, rabbla (ngt). En aff .. (judarna i synagogan) stijger upp i en stool .. och begynner pulttra Ebraische aff veteri Testamento. Bolinus Dagb. 48 (1670).
2) [av t. poltern i motsv. anv.] inom kopparslageriet: ge (föremål) rund form gm slag med hammare l. träklubba. SD(L) 1902, nr 295, s. 4.

 

Spalt P 2377 band 21, 1955

Webbansvarig