Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PUMPERNICKEL pum3per~nik2el, i bet. 1 m., i bet. 2—4 r. l. m.; best. -n; pl. -nicklar.
1) (numera knappast br.) nedsättande benämning på person: drummel, tölp. Björkman (1889). Sådana Pumpernicklar .. som nu sitta i statsrådet. Edholm SeklSlut 231 (1890). jfr: Rochus Pumpernickel, Farce i 3 Akter .. af Stegmeyer. DA 1819, nr 203, s. 3.
2) (†) om ruter nia använd ss. joker; äv. om visst kortspel, där ruter nia användes på detta sätt. Den, som har pumpernickel, kan slå ut den på hvilket kort och hvilken färg, som hälst. HbiblSällsk. 1: 271 (1839). Dalin (1855).
3) ett slags (urspr. i sht i Tyskland använt) mörkt, mjukt bröd av sammalet rågmjöl; förr äv. i uttr. wienersk pumpernickel, om ett slags rågbröd innehållande torkad frukt o. vissa kryddor. Tersmeden Mem. 2: 9 (1734; om holl. förh.). Wienersk Pumpernickel. Sjöberg Singstock 284 (1832). Äkta pumpernickel, i paket om 10 runda skivor. SvD(A) 1934, nr 221, s. 5.
4) [jfr motsv. anv. i d.] i sht sockerbag. benämning på vissa finare bakvärk av vetemjöl; särsk. om ett slags hårda småkakor, som bl. a. innehålla mandlar (l. dekoreras med mandlar). Åstrand (1855). Pepparkakor, pumpernicklar och annat godt. Topelius Läsn. 7: 155 (1891). Mellerstedt Småbr. 198 (1945).
Spalt P 2398 band 21, 1955