Publicerad 1955 Lämna synpunkter PUMPA, sbst.2, f. l. r.; pl. -or. Etymologi [sannol. av ljudhärmande urspr.; jfr PUMPA, v.3, o. sv. dial. pumma, ljuda som en kyrkklocka; jfr äv. sv. dial. pumpsnälla, grodunge] (†) om klockgroda, i ssgn SÄDES-PUMPA. Spalt P 2391 band 21, 1955 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se