| Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
REFORMERA re1forme4ra l. ref1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) p. pf. -ert Porthan 5: 297 (1791), VetAH 1800, s. 293). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.); jfr REFORM, REFORMATION, REFORMATOR.
1) (†) återge (en förfallen l. förstörd byggnad o. d.) dess ursprungliga form l. tidigare utseende; iståndsätta, restaurera, reparera. G1R 19: 77 (1548). Att Vpsala Slott som är affbrändt måtte bliffwe vpbygt och reformeret igen. HB 1: 254 (1572). Stora stolar i kyrckior blifua reformerade. ConsEcclAboP 479 (1661). SynodA 1: 123 (1663).
3) (†; jfr dock slutet) mil. med avs. på trupp: (upplösa o.) formera i l. till ett nytt förband. Alle besolningz Compagnien skole reformerede .. blifua. RR 1622, s. 31 a. — särsk. (förr) i p. pf. i sådana uttr. som reformerad officer l. korpral o. d., officer l. korpral osv. vars befattning indragits (vanl. gm upplösning av det förband där han tjänstgjorde) o. som erhöll en lägre avlöning, tills han åter kunde få fast anställning. Reformerade Corporaler. KlädkamRSthm 1622 A, s. 116 a. The ällofva reformeradhe officerer, som öffver thett ordinaire complette talett finnas under gardett. RP 7: 175 (1638). Hallenberg Hist. 5: 448 (1796; efter handl. fr. 1626). 2NF (1915).
4) ge (ngt) en annan (l. ny) o. bättre form, förändra (ngt) till det bättre; förbättra l. förnya (ngt) gm att avlägsna fel l. missbruk o. d.; rena, rensa; vidtaga l. införa (genomgripande) förbättringar i (ngt), införa l. genomföra reformer i (ngt); i sht förr äv. med avs. på person: förbättra (ngn l. ngns uppförande o. d.); ofta i fråga om religiösa l. kyrkliga förhållanden, äv.: göra en reformation (se d. o. 2) i (ngt); stundom övergående i bet.: modernisera; äv. i p. pr. i adjektivisk anv. Anden är rätta wärkmestaren som spelet driffwer j menniskione, reformerar och förnyar henne. OPetri 1: 48 (1526). Religionens reformering. Chesnecopherus Skäl C 4 a (i handl. fr. 1587). Josias reformerade Gudztiensten. Isogæus Segersk. 260 (c. 1700). Ynglingaåldren har än ej den kallelsen, at Reformera sederne. Hasselroth Campe 191 (1794). Ett vidtomfattande och reformerande lagförslag. Boström 3: 375 (1844). KyrkohÅ 1933, s. 52. — särsk.
a) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Schroderus Dict. 227 (c. 1635). Ett .. reformeradt statsskick. Liljecrona RiksdKul. 517 (1841). Införande av ett reformerat stavningssätt. BtRiksdP 1920, XIII. 1: nr 1, s. 1. jfr OREFORMERAD. särsk.
α) (numera bl. tillf.) om stat l. församling l. religionsform l. person o. d.: protestantisk; särsk. i inskränktare anv. (jfr β): (evangelisk-)lutersk. Alle Ewangeliske reformerade Landskaper. Chesnecopherus Skäl Sss 2 a (1607). Reformerade Evangeliske Academier och Skolar. Stiernman Com. 1: 759 (1620). Den reformerade Kyrkans nya ställning i Samhället. Nordström Samh. 1: 243 (1839). särsk. (†) i substantivisk anv. På ded majora måtte återkomma ifrån dee Catholisches, på dee Reformerades sijda. HSH 25: 239 (1633). HT 1912, s. 123 (1656).
β) [specialanv. av α] (†) reformert. HH 20: 304 (c. 1640). De af den reformerade eller calvinska religionen. Kurck Lefn. 73 (1705). Regnér Begr. 96 (1780). särsk. i substantivisk anv. Emellan de Lutherske och Reformerade äro ännu någre puncter, hwaröfwer man til dato intet har kunnat förlikas. HC11H 8: 149 (1693). Block Progn. 50 (1708).
γ) (numera knappast br.) om klädesplagg l. klädedräkt: förbättrad i praktiskt, hygieniskt o. estetiskt avseende; jfr REFORM a, REFORM-DRÄKT. Reformerade underkläder. Idun 1888, s. 208. 2NF 6: 944 (1906).
b) (†) ss. vbalsbst. -ing, konkretare.
α) reform. (Efter kröningen) togh Konungen före att tenckia till andra nödtorfftiga reformeringar i Rijket. Svart G1 137 (1561).
β) reformation (se d. o. 3). Svart G1 120 (1561). Then reformeringh som i Wittenbergh giord war. Tegel G1 1: 97 (1622).
c) (†) med avs. på mynt, i uttr. reformera myntet, genomföra en myntreform. (Karl Knutsson) hölt .. (1453) itt herra möte i Stocholm, och reformerade myntet i landet. OPetri Kr. 218 (c. 1540). Dijkman Obs. B 3 b (1686).
d) (†) med avs. på skrift: bearbeta o. förbättra. Hermansson .. gjorde sig den mödan att litet reformera mitt dictamen till protocollet, men behöllt alldeles mina tankar. Tersmeden Mem. 4: 234 (1765).
e) (†) övergående i bet.: omvandla (ngt). Glaas giffuer glans, och läter reformera sigh til Christall. Baazius Upp. 39 b (1629).
f) (†) övergående i bet.: (mästrande) rätta l. korrigera (ngt); jfr 6. När then ena (astrologen) reformerar och förställer then andras prognosticon. Sylvius Mornay 418 (1674).
5) (†) med avs. på missbruk o. d.: göra l. få slut på; rätta (till). (Bedrägeri med vikten) thet wj wtåff ware konungxlige tilsyn plictoghe ære ad reformera och rettha. G1R 3: 320 (1526). (På ett möte i Rom diskuterades) huru Församblingenes miszbruuk skulle reformeras och förbättras. Schroderus Os. III. 1: 28 (1635).
6) (†) kritisera l. klandra l. tadla (ngn l. ngt). Oss förundrar .. icke lijtett, att the religiosi tage sig altijd sådantt dierfheet före att vele regere och reformere herrer och förster. G1R 24: 485 (1554); jfr 4. Någre wore, som vnderstode sigh theris doom till att reformere. 2SthmTb. 6: 16 (1578).
Spalt R 699 band 21, 1956