| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REMI remi4, adj. oböjl. o. sbst.; ss. sbst. r. (l. m. l. f.), best. -en l. -n, pl. -er; äv. REMIS remi4 (rimmande med fris Runius (SVS) 2: 224 (c. 1712; i bet. II a) rimmande med si Strand Tidsfördr. 2: 83 (1763; i bet. I a)), adj. oböjl. o. sbst.1; ss. sbst. r. (l. m. l. f.), best. -en, pl. -er.
spelt.
I. ss. predikativt adj., om spel(parti): vari efter spelets regler ingen av spelarna vunnit över den andre l. de andra; oavgjord; äv. substantiverat o. övergående i II; äv. bildl.
a) (remis) (†) i lomber, ss. beteckning för att ingen av spelarna vunnit (dvs. fått fem stick), varvid den som har spelet får sätta enkel bet. Får Spelaren 4 stick .. (o.) när en af de andra och så vinner 4 .., så sätter Spelaren Bete och blifver satzen stående, som kallas Respuesta eller Remis. BeskrLombreSp. 11 (1745); jfr II a. Jag känner Karlen (dvs. friaren), lilla Lisa; / Kom vil vi väds han gör Remis! Strand Tidsfördr. 2: 83 (1763; bildl., i fråga om avgörandet av vem som skall få bestämmanderätten inom det blivande äktenskapet); möjl. till b. Lindskog Spelb. 7 (1847). Lundequist KonstSpel. 3: 6 (1849).
b) i schack (l. damspel). Spelet l. partiet blev remi. Han lyckades göra remi. Ställningen var den, att han vunnit två partier och fått tre remi; jfr II b. Königstedt Schacksp. 19 (1771). Äro båda spelarne (i damspel) så försvagade, att ingen mera kan slå, är spelet oafgjordt (remis). Norman GossLek. 166 (1878). Efter en energisk och seg strid slutade deras (schack-)parti som remis. GHT 1905, nr 145, s. 2. UNT 1930, nr 10499, s. 20 (bildl., i fråga om diskussion).
II. ss. sbst.: spel vari ingen av spelarna vunnit; oavgjort spel; äv. om själva resultatet av sådant spel.
a) (remis(e)) (†) i lomber; oftast svårt att skilja från I a. Runius (SVS) 2: 224 (c. 1712). Hennes angelägnaste giöremål och viktigaste roo består i de orden: Remis, matador, todos &c. Dalin Arg. 2: nr 29, s. 6 (1734); jfr I a. Remis på fyra (dvs. spel vari två av spelarna få vardera fyra stick). Mont-Louis FrSpr. 157 (1739). Till ersättning för potten brukar man .. stundom att anteckna remiser. Lindskog Spelb. 27 (1847); jfr α. särsk.
α) om markering (bestående av ett öve ett vågrätt streck anbragt tvärstreck) i protokoll av sådant spel vari ingen av spelarna vunnit. Lindskog Spelb. 27 (1847).
β) i utvidgad anv., i uttr. begå remis, ”lägga sig bet” (se BET, sbst.7 1 c). HbiblSällsk. 1: 28 (1838).
b) i schack (l. damspel). Ställningen var den, att han vunnit två partier och fått tre remier. Ställningen i spelet var sådan, att remi(e)n syntes oundviklig. NF (1889). TSchack 1946, s. 273 (: remier, pl.).
Spalt R 1030 band 22, 1957