| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REMONT remoŋ4t l. -mon4t (remå´nngt Dalin), r. l. m. (l. f.), i bet. 4 m.||ig. l. r.; best. -en; pl. -er; äv. (i bet. 4, föga br.) REMONTER -ter, m.||ig. l. r.; best. -n; pl. = l. -trar (Viksten SkeppStyrm. 24 (1937)); förr äv. (i bet. 1) REMONTA, r. l. f.
1) (†) motsv. REMONTERA 2: (handlingen att förse ngt l. ngn med) ny utrustning; jfr 2, 5. Remonta, (dvs.) ny utrustning. Biurman Brefst. 170 (1729). Därs. 281 (1767).
2) (†) motsv. REMONTERA 3: anskaffning l. uppköp av (nya) hästar för kavalleri o. d. Utan en förbätrad hästafvel kan konungen ej vänta stora framsteg af sitt cavallerie; hvarken dess cassa eller tilgångar tillåta at ifrån främmande länder göra ständiga remonter. GJEhrensvärd Dagb. 1: 68 (1776). WoJ (1891). Bergroth FinlSv. 185 (1917).
3) [jfr 2] (†) koll.: hästar som anskaffa(t)s för krigsmakts behov, remonter (i bet. 4). Nordforss (1805). (Av fransmännen) begagnades invånarnes hästar .. i det land, som innehades, till .. att .. gifva remonte för kavaleriet. KrigVAH 1816, s. 124.
4) [jfr 3] i sht mil. ung (rid)häst som anskaffa(t)s för krigsmaktens behov (numera gm statens försorg, förr äv. av rusthållare l. rotehållare) o. som ännu icke fått sin dressyr avslutad, remonthäst. IGenMönstrCav. 1819, s. 15. Vid remonters uppvisande till ersättning i nummer, skall .. (regementsveterinären) intyga deras antaglighet. TjReglArm. 1858, 1: 82. Remonter, som inköpas, böra vara fylda 3 år, men icke äldre än 6 1/2 år. SFS 1893, nr 14, s. 3. Dressyren av en remont skall ej innebära något arbete, som gör honom trött. Wiedesheim-Paul KavFullbl. 171 (1929). SoldIHäst. 1942, s. 8. särsk. (mera tillf.) i utvidgad l. bildl. anv. Nya remonter (för bordellen ha) blifvit infordrade från alla håll. Beskow (1838) i 3SAH XLVII. 2: 163. (De italienska) Alpjägarnas ”remonter” väljas med den yttersta omsorg. NDA 1915, nr 171, s. 3 (om mulåsnor).
5) [jfr motsv. anv. i ry.] (i Finl.) motsv. REMONTERA 4: reparation (av hus, lokal, rum, fartyg, väg o. d.); restaurering; renovering; påbättring; underhåll; jfr 1. Man hade ansett sig icke böra ställa .. (laborationsavgiften) högre, än att den betäckte kostnaderna för remont af instrument. RTigerstedt i BtRiksdP 1890, 8Hufvudtit. s. 14. Sedan kanalen under fyra årtionden begagnats, påbörjades .. en mera omfattande remont .., förnämligast för uträtande af skarpare krökningar. AtlFinl. 27: 23 (1899). Innan byggnaden undergått nödig remont. KalSvFolkskV 1909, s. 75. FinT 1955, s. 460. särsk. (†) i utvidgad anv., = REMONTERINGS-MEDEL. SPF 1855, s. 226.
(5) -ARBETE. (i Finl., mindre br.) arbete bestående i reparation l. restaurering l. renovering l. underhåll o. d. av ngt. BetReglLänArbetsfängFinl. 1889, s. 99. Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 312, s. 21. —
-DEPÅ. [jfr t. remontedepot, fr. dépôt de remontes] anstalt där nyinköpta remonter uppställas o. uppfödas samt erhålla förberedande fostran (numera vanl. under ngt mer än ett års tid), innan de sändas till truppförbanden; jfr depå 2 b. KrigVAT 1843, s. 94 (om franska förh.). Remontdepôten vid Strömsholm. Därs. 1886, Bih. s. 82. SoldIHäst. 1942, s. 8.
-HÄLTA. hippol. hälta hos remont, förorsakad av benhinneinflammation o. ofta uppkommen gm motionslöpning i lina i alltför högt uppdrivet tempo. Hamilton Ridn. 60 (1923). —
(2—4) -HÄST (remo´nt-häst Weste, remå`nngthä´sst Dalin). [jfr t. remontepferd, fr. cheval de remonte] = remont 4. RecrutRemSchol. 83 (1776). Böök 4Sekl. 142 (1928). —
-INSPEKTION. [jfr t. remonteinspektion] (i sht om utländska förh.) jfr inspektion 2. Wiedesheim-Paul KavFullbl. 79 (1929; om tyska förh.). —
(2—4) -KOMMISSION. [jfr t. remontekommission] (numera bl. om äldre l. utländska förh.) kommission som ombesörjer anskaffning av remonter; jfr remonterings-kommission. TIdr. 1882, s. 61. FFS 1921, s. 651. —
(5) -KOSTNAD. (i Finl., mindre br.) kostnad för reparation l. restaurering o. d. FoU 15: 68 (1902). Cannelin (1921). —
(2—4) -MARKNAD. [jfr t. remontemarkt] (numera bl. tillf., om äldre l. utländska förh.) marknad (se d. o. 1) l. (i utvidgad anv.) land där försäljning o. köp av remonter äger rum (i stor skala); jfr remonterings-marknad. Remontmarknaden i Sköfde. THästv. 1868, s. 9. Ungarn (är) Europas förnämsta remontmarknad. Wrangel HbHästv. 1149 (1886). Müller Remont. 9 (1913; om ä. förh.). —
-MÖTE. (remont- 1833 osv. remonts- 1856) (förr)
2) till 4: möte (se d. o. 7) varvid remontutbildning ägde rum (särsk. i uttr. rekryt- och remontmöte). (En gammal mundering) skall som släpmondering nyttjas .. vid Rekryt- och Remont-möten. SamlFörfArméen 5: 429 (1833). IllMilRevy 1901, s. 331. 2NF 22: 1365 (1915: rekryt- och remont-möten; om ä. förh.). —
(2—4) -OFFICER. [jfr fr. officier de remonte] (om utländska förh.) officer som handhar anskaffning av remonter. KrigVAT 1845, s. 452 (om franska förh.). —
-RULLA, r. l. f. rulla över remonter; särsk. (förr) om sådan rulla förd vid de värvade trupperna. TjReglArm. 1858, 1: 212. —
(3, 4) -SKOLA, r. l. f. (nästan bl. om ä. förh.) skola l. kurs för remontutbildning. Recrut- och Remonte-Scholan. (1776; boktitel). BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, FörslHärordn. s. 81. 2NF 22: 1365 (1915; om ä. förh.). —
-UPPFÖDNING~020. Remontuppfödning. Müller (1913; boktitel).
Ssg: remontuppfödnings-anstalt. (mera tillf.) jfr anstalt 5. Wrangel HbHästv. 1156 (1886; om ungerska förh.). —
B (†): REMONTS-MÖTE, se A.
Spalt R 1053 band 22, 1957