Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REPRISTINERA rep1ristine4ra l. re1-, l. 01040, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REPRISTINATION.
Etymologi
[jfr t. repristinieren, eng. repristinate; ytterst till lat. re- (se RE-) o. pristinus, föregående, till stammen i prior (se PRIOR), primus (se PRIMUS, sbst.1)]
(i fackspr., i sht teol.) återupptaga l. återinföra (ngt); återskapa (ngt); äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som innebär repristination, repristinatorisk. Hwasser VSkr. 2: 153 (1847). Det parti som till skyddsvärn mot materialismen vill repristinera sextonhundratalets dogmvälde. Samtiden 1873, s. 154. NSöderblom (1900) i HågkLivsintr. 12: 234. Repristinerande konfessionalism. KyrkohÅ 1914, s. 337.

 

Spalt R 1246 band 22, 1957

Webbansvarig