| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPIONERA spi1ωne4ra l. -on-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -ING; jfr SPIONAGE.
motsv. SPION 1: verka l. arbeta l. göra tjänst ss. spion, bedriva spionverksamhet (förr äv. om soldat: göra tjänst ss. spanare l. spejare l. rekognosör, bedriva spanings- l. rekognoseringsverksamhet); äv. övergående i allmännare bet.: gm i smyg försiggående l. otillåten observation l. skuggning (se SKUGGA, v. 11) l. efterforskning l. registrering o. d. (söka) skaffa sig information l. vetskap (om ngn l. ngt, särsk. innehållet i hemliga handlingar l. dokument); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; särsk. liktydigt med: kunskapa (se d. o. 3 (a)) l. utspana l. utspeja. RP 8: 714 (1641). Kom een bonde in utj Kongl. Maij:tz läger, utsend af the danske til [at] espionera. Spegel Dagb. 128 (1680). Iag var ofta Commenderad med 3 a 5 Man på Speionering. HFinlÖ 397 (1730). Ryttare, som i krig äro utskickade til at spionera. Möller 1: 440 (1755). Man hade en känsla av att det spionerades överallt. Munsterhjelm (c. 1930) hos Östergren. Några var råa nog att undra, om han gick .. (till morgonbönen i skolan) för att spionera. Spong Sjövinkel 418 (1949). Jag har sett dig gå till henne .. — Har du spionerat? — Ja, sa hon bara, jag har gjort det. Husáhr Jeriko 135 (1958). jfr UT-SPIONERA. särsk.
a) i förb. med bestämning betecknande person l. sak som utsätts för spionerande l. som det önskas information om gm spionerande.
α) med bestämning utgörande direkt obj. (särsk. liktydigt med: utspionera); numera nästan bl. med det direkta obj. utgörande en bisats (i sht inledd med hur). (Jag) blef .. kallat till Hans Kongl: Maijtt (dvs. K. XII), som låg i Lund, Hvilken .. mig under 4ra Ögon Examinerade .. om iag kunde Spionera Ryssens Macht och styrckia i finland. HFinlÖ 440 (1730). Här har igenom fjellet farit 2:ne man som antecknat belägenheten af byar, gårdar och böndernas välmåga. Med ett ord egentligen spioneradt landet. EGran (1809) hos Quennerstedt Torneå 2: 167. Aldrig sade någon, att (S. L. Ödmann) lät spionera folk eller att rapportörer hos honom voro välkomna. Svanberg RedLefn. 150 (1882). Till de spionerade, förtalade, förföljde, som hemsökas af påfven Pius X:s sorgliga inkvisition. Söderblom RelProbl. 1 (1910). Man är ju alltid spionerad genom dessa välsignade biktstolar. Högberg JesuBr. 1: 206 (1915). Helt säkert kom han för att spionera huru landet låg och för att få reda på sina offers vanor. Ashton-Wolfe Spind. 203 (1930).
β) med bestämning utgörande prep.-adverbial inlett med på. Holmberg 1: 780 (1795). Man bör låta spionera på sina egna spioner, för att utröna om de tiläfventyrs äro dubble. Lefrén Förel. 2: 146 (1817). (Polismästaren hade) i början av deras bekantskap stått och spionerat på sin blivande hustru en natt utan att hon visste det. Hellström Malmros 316 (1931). När han 1771 var vid .. (Falu gruva), spionerade han natt och dag på Lundströms anstalter. Lindroth Gruvbrytn. 2: 318 (1955).
γ) (†) med bestämning utgörande prep.-adverbial inlett med om. (År 1704) .. blef iag .. [sänd] att speionera om fiendens armées tillstånd. HH XVIII. 3: 59 (1721).
δ) (†) med bestämning utgörande prep.-adverbial inlett med efter. Weste (1807). Spionera efter en ting. Dens. FörslSAOB (c. 1817). Dalin (1854).
b) (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ing, i konkretare anv.; dels om enskilt fall av spionerande l. enskilt tillfälle då spionerande bedrivs, dels närmande sig l. övergående i bet.: spionväsende; i dessa anv. särsk. liktydigt med: spionage. Med spioneringar och hemliga förhör och ransakningar etc. fortfares .. ganska ifrigt. Ahnfelt HofvLif 3: 23 (i handl. fr. 1795). Genom en väl inrättad spionering erhållas de tidigaste underrättelser om fiendens ställning, styrka och sammansättning. TjReglArm. 1867, 4: 42.
c) (†) oeg. l. bildl., om myra (av visst slag), i fråga om att på sitt speciella sätt göra sig underrättad om ngt som berör myrsamhället o. dess säkerhet; jfr SPEJARE, sbst.2 3. Samma slags teckenspråk (som vid fara) anwändes också wid andra tillfällen (av myrorna), t. ex. .. af de spionerande, för att meddela deras upptäckter. Holmström Ström NatLb. 4: 106 (1852).
SPIONERA UT10104. (gm) spionerande forska l. lista ut l. ta reda på (ngt); i sht förr äv. med personligt obj.: (gm) spionerande skaffa fram information om (ngn); äv. oeg. l. bildl., särsk. liktydigt med: (i smyg) lista ut, snoka upp. Lidén FörtrBr. 234 (1775; med sakligt obj.). Spionera ut hvad .. (rom) kostar kruset eller Butejllen. CAEhrensvärd Brev 2: 126 (1796). (Sv.) Spionera ut .. (fr.) découvrir, déterrer, épier, espionner qn ou qch. ÖoL (1852). Konungen höll ögonen på hans ansikte för att spionera ut hans tankar. Strindberg HMin. 2: 224 (1905). Det är inte värdt att vara hemlighetsfull. Vill man veta det, spionerar man ut våra förehafvanden ändå. Janson CostaN 1: 224 (1910).
-SYSTEM. spionage- l. spionerisystem, spionsystem; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: spionageorganisation. (Alquier) lyckades .. icke så väl som Ranjou i Götheborg att i Stockholm ordna ett fullständigt spioneringssystem. Wingård Minn. 7: 12 (1848). SAOL (1950). —
-byrå. [jfr fr. bureau des renseignements] (om utländska förh.) = spionage-byrå. Laurin Våld 366 (1910; om ä. franska förh.).
-central. central varifrån spioneri bedrivs o. leds, spionagecentral, spioncentral. Hildebrand Donaumon. 37 (1915).
-system. system för l. som innebär bedrivande av spioneri, spionage- l. spionsystem (äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.); jfr spionerings-system. Skolmästaren bör noga akta sig för ett småaktigt spionerisystem. Dahm Skolm. 192 (1846). Staf PolisvSthm 283 (1950).
-verksamhet. (verksamhet som innebär) spioneri, spionageverksamhet, spionverksamhet. SvDÅb. 18: 116 (1941).
Spalt S 9740 band 29, 1985