| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
STÖDDIG stöd3ig2, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) STÖDIG stø3dig2, adj. -are. adv. -T.
1) [delvis med anslutning till 2, 4] (numera bl. med ålderdomlig prägel) som står säkert l. stadigt l. är stabilt l. säkert sammansatt o. d., icke (lätt) vacklande l. vickande l. rickande, stabil l. säker. Därtill (dvs. till att känna oro för kraftigare jordskalv) är nog vår gamla berggrund för stödig. SD(L) 12⁄1 1907, s. 4. Stöddiga spikskor, som man stod med om det så hade blåst döda käringar i luften. Engström Glasög. 49 (1911). Det blåste upp och är nu .. full storm. Men skutan är bra och stöddig. Rullar inte mycket. Dens. Brevbok 160 (1913). Käpp hade han också nu, han som alltid gått så stöddigt. Törnblom Svartb. 178 (1914). Vitaby kyrka .. skulle väl inte ens en jordbävning kunna bringa ur fattningen, tycker man, så stöddig som den ser ut. Boberg IllRes. 35 (1935).
2) (vard.) stabil(t byggd), stadig, kraftig; (grov o.) bastant; äv. allmännare: stor l. bred; jfr STUDDIG 1. WoJ (1891). — särsk.
a) om person l. djur l. kroppsdel (jfr b) o. d.; äv. i utvidgad anv., om steg. Kronojägare och skogsarbetare, trygga och stödiga karlar. Samzelius SkogFjäll. 184 (1905). De små skramlande (järnvägs)vagnarne drogos af stöddiga oxar. Grebst Bröll. 155 (1913). Ett par stöddiga nävar. Strandberg Trolleb. 11 (1917). Flera stöddiga poliser var utkommenderade. Järnvägsminn. 66 (1952). Han kom fram till mig med stöddiga steg. Han var lika lång som jag och .. såg starkare ut. Gustafsson Bröd. 37 (1960); äv. att hänföra till 4.
b) om ngt sakligt (jfr a). De stöddiga hvitstrukna järnmasterna. GHT 1905, nr 209 B, s. 3; äv. att hänföra till 1. Engström 12Bok 42 (1919; om vedträn). Alla fyra hade en stöddig skär nejlika på kappuppslaget. Alving HemBäst 77 (1948). Flack fick fram en stöddig rova ur västen och tittade på den. Edlund Chandler Syst. 64 (1950).
c) i utvidgad l. bildl. anv.; särsk. liktydigt med: stor l. omfattande o. d.; förr äv. om dikt: innehållsrik l. betydelsefull o. d. Serner Birck 91 (1917; om dikt). Ett stöddigt program att realisera på mindre än ett år! Tegnér Paris 24 (1923). Lugna dej .. Du behöver väl inte göra sån stöddig affär av det här! Eriksson ÖmhHung. 21 (1948).
3) [med anslutning till 2] (starkt vard.) om måltid l. klunk o. d.: stadig l. rejäl l. bastant; äv. om (dryckes)kärl med tanke på innehållet; jfr STUDDIG 2. Klein .. har kokat en stödig panna Kaffe. Rallarminn. 203 (1900). I dagningen var de efter en stöddig frukost klara till jakten. Göth Böss. 21 (1926). Ångande koppar av varm mjölk och stöddiga smörgåsar. MinFar 82 (1948). Karlzén BlåNov. 174 (1951; om ”hutt”).
4) (starkt vard.) i fråga om inre egenskap: överlägsen, (alltför) självsäker, styv (i korken); äv. med kvardröjande bibet. av 2; jfr STUDDIG 3 a. Att ursprungsorten är Skåne behöfver man ingen upplysning om, när man ser den stöddige och säkre L(jungberg). Thyselius VHerr1Kam. 112 (1908). Det var så konstigt med killar, som gått jobbarlösa, och sedan blivit malliga, stronga, stöddiga igen! När de fått jobb! Asklund Fanfar 71 (1934). Om du hade sett lite av livet som en annan skulle du inte vara så djävla stöddig! Zetterholm Duv. 15 (1958). Journalisten (undrar) om .. (rockstjärnan Madonna) fortfarande är så stöddig som hon ofta beskrivit sig själv. DN 22⁄7 1989, s. 23.
Spalt S 14192 band 32, 1997