Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STERS stær4s l. STÖRES stö4res l. STÖRS stœr4s, n.; best. -et; pl. =.
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) enklare hus l. byggnad (uthus, äv. del av hus) för matlagning (l. bryggning l. bakning l. rökning o. d.), kök l. eldhus l. kokhus o. d. (stundom äv. använt ss. sovhus o. d.); i sht om sådant hus på fäbodvall; jfr STEKARHUS 1. Han badh honom in til Stegerset gå / .. Ther skurade han Grytor och twättade Faat / Och halp flux til at reeda Maat. BrodRuus A 2 b (1645). Hof Skrifs. 164 (1753; om brygghus). Något dylikt som vitrer såg jag icke, då jag kom, vilse i fjällen, öfver fäbodvallen till hennes störes. Molin SSkr. 139 (c. 1895). Störriset (på gamla fäbodställen) är byggt på alldeles samma sätt som de hus, våra förfäder bodde i under hednatiden. Sandström NatArb. 2: 15 (1910). I störset, där bopigan hade sin bostad (under fäbodvistelsen), fanns ej något golf. Fatab. 1918, s. 107 (om fäbodliv i Medelpad; i skildring från 1880-talet). Bror mins uggleögda hustru / kom med litet kål från stejset, slikt som hunden slickat salt av. Collinder Kalev. 187 (1948). Kulturen 1980, s. 192.
-UGN. InventBerg c. 1575.
Spalt S 11529 band 30, 1989