| Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TASSA tas3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (numera bl. tillf., Ehrengranat Ridsk. I. 1: 73 (1836), Almqvist Skälln. 79 (1838)); jfr TASS, sbst.4
1) (†) prassla, susa; anträffat bl. opers.; jfr TASSLA 2. Thet tiutar i vthbudom och tassar i tallom. Gyllenius Diar. 209 (c. 1670).
2) gå (se d. o. I 1) tyst l. lätt (med smygande l. korta (o. trippande) steg); vanl. med rumsbetecknande adverbiell bestämning; äv. med sakligt subj. betecknande fot l. skodon l. steg o. d.; äv. opers. Bellman (BellmS) 11: 144 (1792). Tysta tassa .. (vargarna) öfver snön. NordRevy 1895, s. 715. Det tassar uppe på loftet. Hansson Kås. 22 (1897). Bara fötter tassade över golvet. Johnson Slutsp. 38 (1937). Strax bakom skomakaren tassade Elna. Claesson YFrej 101 (1968). Han hade tappat ena kängan, halva mänskan tassade och halva klampade. Combüchen Byron 33 (1988). — jfr IN-TASSA. — särsk.
a) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. om (ljud av) steg o. d.: tyst, lätt, smygande. Bellman (BellmS) 19: 168 (1793). Man hör blott det tassande ljudet af tusende steg i sanden. Geijer Minn. 74 (1810, 1834). Det hördes .. dämpade och tassande steg därutifrån. Söderberg AllvLek. 77 (1912). Hela tiden rörde han sig mjukt och tassande. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 11 (1965).
b) i bildl. anv.; särsk. i fråga om försiktigt l. återhållsamt uttalande om l. handhavande av (känsligt) (tviste)ämne l. problem o. d. Föröfrigt må jag, när jag besinnar huru varsamt den fromme Franzén i ett af sina vackraste Minnen tassar på strumplästen omkring samma ämne, ändå tacka Akademien, att hon låtit mig så pass sjunga ut om Carl XI och De la Gardie. PDAAtterbom (1850) i 3SAH XXXVII. 2: 426. Den svenska regeringen har .. tassat mycket försiktigt i neutronbombsfrågan. SvD 5 ⁄ 5 1978, s. 3. Bakgrunden till moderaternas tassande är rädslan för att ta en grundläggande neutralitetspolitisk debatt med socialdemokraterna. Därs. 11 ⁄ 7 1989, s. 2.
3) [med anslutning till TASS, sbst.3] (numera bl. mera tillf.) med bestämning inledd av prep. (vanl. på): (med hand l. händer) krafsa (se KRAFSA, v. 1) l. tafsa (se TAFSA, v. 3) l. treva. Det är någon som tassar på dörren der … smyg dig dit på tåspetsarna och se efter hvem det är. Blanche Band. 160 (1848). Nej, låt bli att tassa på mig! Gustaf-Janson KärlekDec. 129 (1959).
TASSA FRAM10 4. jfr fram 3 g; äv. bildl. Hopkrumpen och tyst tassade han fram till trappan. Runeberg (SVS) 7: 65 (1834). Sovjet har tassat försiktigt fram, men i den avgörande frågan om rätten att bruka våld för att stödja FN-embargot följde landet till slut USA:s linje. DN 1 ⁄ 9 1990, s. A9. —
TASSA IN10 4. jfr intassa. Björkman (1889). Först nu såg krigsministern, att ett dussin långhåriga boskapsherdar tassat in i rummet. Janson CostaN 2: 289 (1910). —
TASSA OMKRING10 04, äv. KRING4. jfr kring II 2, 5 b; stundom äv. tr., särsk. bildl. (jfr kring I 2). Jag skulle vilja vara ett troll — tänk så roligt att tassa omkring i nattens tystnad och höra människornas suckar och böner. Strindberg TjqvS 4: 60 (1876). Det duger icke att försiktigt tassa omkring .. (frågan om förhållandet mellan den enskilde o. staten) i filttofflor. Fatab. 1938, s. 10. —
TASSA TILL10 4. (numera föga br.) till 3: (med tassen) slå till (ngn). SvTyHlex. (1851). (Katten) tassade till råttan på ett kokett, tvekande sätt. Fitinghoff Tafl. 6 (1886). FoU 15: 109 (1902). —
TASSA UT10 4. Sedan hon stängt sin dörr .. hörde hon, huru patron själf tassade ut i tofflor och släckte (lampan). Lundquist Profil. 2: 192 (1886).
Spalt T 530 band 34, 2003