Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRAVERSERA trav1ærse4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(förr äv. ngn gg -z-)
Etymologi
[jfr d., nor. traversere, nl. traverseeren, t. traversieren, eng. traverse; av fr. traverser, färdas över l. genom, korsa, genomtränga, hindra, motverka m. m., av lat. traversare, biform till transversare, till transversus, vänd l. liggande l. gående på tvären, kommande tvärsöver l. från sidan, sned, p. pf. av transvertere, vända åt motsatt håll, av trans, över (se TRANS-), o. vertere, vända, vrida (se VERTERA); i bet. 1 a möjl. (äv.) till TRAVERS 2 b, i bet. 2 möjl. (delvis) till TRAVERS 3 o. i bet. 3 sannol. huvudsakligen till TRAVERS 1. — Jfr TRAVERS]
1) (numera bl. mera tillf.) gå l. färdas o. d. (tvärs l. snett) över l. genom (ngt), korsa, genomtränga; äv. dels i fråga om rörelse fram o. tillbaka, dels intr. Livrustk. 1946, s. 40 (1777). Här taga vi till fötterna för att genom skogens traverserande framtränga till Länna gästgifvaregård. Edholm C15T 133 (1865). Shapingmaskiner med traverserande stötslid. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 148. Vår avsikt var att traversera Tyrolen i längdriktningen. Gadolin Ostalp. 22 (1932). (Från liften) skråade han .. tillbaka till World Cup-backen, traverserade i hög fart över denna för att (osv.). SvD 9 ⁄ 2 1995, s. 52. — särsk.
a) (†) om ryttare: förmå (häst) att röra sig snett åt sidan (äv. utan obj.); äv. intr., om häst: förflytta sig snett åt sidan; jfr SLUTA, v.1 I 2. Från midten af stråten traverseras hästen .. till medellineen, då han skall aflösas. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 109 (1836). Hästen traverserade af sig sjelf. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 81 (1836). Vi begagna .. (vägens) krökningar för att under ett par hästlängder sluta eller traversera. THästv. 1868–69, s. 106. Traversera .. (dvs.) göra tvärsprång, gå på sned. Ekbohrn (1936).
b) [jfr motsv. anv. i nor. o. eng.] (i sht i vissa kretsar) vid bergsbestigning l. fjällvandring o. d.: förflytta sig i sidled längs bergssida l. över berg(smassiv) från en sida till en annan; ofta ss. vbalsbst. -ing (jfr TRAVERS 2 c). Traverseringen af (bergs)kammen rakt norr om högsta toppen. TurÅ 1907, s. 287. Det är fråga om en helt sensationsfri traversering av omkring tre, kanske fyra kilometer. Stigningen torde ligga mellan 200 och 300 meter. TurÅ 1951, s. 315.
2) (†) stå i vägen för (ngt (l. ngn)), hindra, störa. Resolutioner .. som icke traverzera Kongl. Maij:tz intention och wårt fädernesslandz understöd. RARP 6: 93 (1657). Opprimerad och traverserad i alla mina förslager. Ljunggren SVH 1: 329 (cit. fr. 1786). Traversera .. (dvs.) komma på tvären, hindra. Ekbohrn (1936).
3) (†) förse (bröstvärn o. d.) med travers(er); äv. ss. vbalsbst. -ing, särsk. konkret, om travers. Han (dvs. en betäckt väg) bör vara väl Traverserat. Carl XII Bref 436 (c. 1695). Faussebrayen .. bör på sina ändar traverseras, för egen säkerhet och för at inwändigt beskiuta soufacerne. Ståhlsverd 73 (1755). Så var det ådagalagdt, att .. (fästningarnas) öppna vallgångar, om än aldrig så starckt traverserade, ej längre förmådde bjuda fästningsartilleriet tillräckligt skyddade uppställningsplatser. KrigVAH 1891, s. 165. (Inom fransk befästningskonst) bibehöll man .. ryggkasernen, traverseringen och de många artilleriuppställningsplatserna. 3NF 7: 830 (1927).

 

Spalt T 2406 band 35, 2007

Webbansvarig