Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÅRTAVEL, n. (Hallenberg Mynt 211 (i handl. fr. 1538)), äv. r. l. m. (Bureus Suml. 59 (c. 1600)); best. (ss. r. l. m.) -tavlen; pl. (ss. n.) =; äv. VÅRTAFFEL, n.; pl. = (TullbSthm 21/10 1581, TullbSthm 26/8 1583) l. -taffler (TullbSthm 17/5 1580, TullbSthm 4/5 1583).
(†) om ett slags brädspel; särsk. i sådana uttr. som leka l. spela i vårtavel; jfr VÅRTAVEL-SPEL. Ett Wårtaffwel (Brädspel) för ½ m(ar)k. Hallenberg Mynt 211 (i handl. fr. 1538). När en speeler j wårtaffel, kan han icke alltijdh kasta thet han haffwa will. Petri Gothus Tröstb. 104 a (1564). Uti Mörkösund sitter en Jätte bunden i kädior af Haffrun och leker i vårtafl en gång hvart år medh henne. Bureus Suml. 59 (c. 1600). Månge förspela sina Siäl vti Kortspeel och wårtafwel. Westhius NPederson 24 (1645). 1Saml. 7: 50 (1775).
Spalt V 1815 band 38, 2019