| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VOTERA vote4ra l. vω-, v.; -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING († Annerstedt UUH Bih. 2: 348 (i handl. fr. 1688), AdP 1789, s. 751); -ARE (tillf., JGOxenstierna 2: 211 (1772, 1806) osv.).
om beslutande församling o. d.: avgöra en fråga l. genomdriva ett beslut (om ngt) gm omröstning (enl. majoritetsprincipen); äv. om var o. en i en sådan församling: delta i omröstning, rösta (om ngt, i sht förr äv.: på ngn); ss. vbalsbst. -ing särsk. i uttr. skrida till votering (se SKRIDA 4 a) l. ngt går l. leder till votering; förr äv. tr., särsk. med personobj., särsk. i uttr. votera ngn till ngt, rösta på l. fram ngn till ngt; jfr OMRÖSTA, v.1 1, 2. Stämmans beslut fattas med acklamation eller votering. RARP 1: 5 (1626). Sedhen befaltte Landt Marskalken att de wele votera om den 4. puncten. RARP 1: 93 (1629). At ther hela Rätten .. ey äro alle ense om en mening, tå går thet til votering. Schmedeman Just. 832 (1683). Jag skulle ej .. hafwa samwetes ro, om jag ej voterade på en man, som har lust och kraft at tilskynda mitt Fädernes land så mycken båtnad. Linné Bref I. 1: 132 (1746). I dag vid klåckare walet härstädes, woterade jag Herr Magister Vitalis Wetter till klåckare här vid församlingen. VDAkt. 1790, nr 90 (1789). Om någon äskar votering med slutna sedlar, kan sådan ej förvägras. SvRiksd. 8: 193 (1934). Oenigheten ledde till votering i kommunstyrelsen. SkånD 15/1 2016, s. A18. — jfr BORT-, IN-, KULL-, NED-, SLUT-VOTERA o. HUVUD-, PARTI-, RIKSDAGS-VOTERING m. fl.
VOTERA UT010 4. rösta ut (ngn) (jfr utvotera); förr äv. utan obj. (motsv. ut, adv. 9 d): votera till slut l. färdigt. H. Landtmarskalken befalte Secreteraren så länge entretenera .. (de nyanlända), att .. (ridderskapet) finge votera uth. RARP V. 1: 40 (1652). (Om han blev talman) skulle kammaren votera ut Sundberg såsom obehörigen vald. De Geer Minn. 2: 47 (1892).
B: VOTERINGS-KLOCKA. om klocka (se klocka, sbst. 1 c) som signalerar att votering börjar. GHT 1892, nr 69 A, s. 2. Klockan var 15.45 på torsdagen, när första kammarens voteringsklockor började ringa. LD 1958, nr 95, s. 16. —
-KNAPP. tryckknapp för votering på elektronisk väg; särsk. i sådana mer l. mindre metonymiska uttr. som trycka på voteringsknappen, votera. DN(A) 26/10 1934, s. 11. Det avgörande blir hur vi trycker på voteringsknappen. NerAlleh. 14/2 2004, s. 4. Voteringsknapparna i riksdagens plenisal. HbgD 7/1 2016, s. B11. —
-LAPP. (numera bl. tillf.) jfr -sedel. MoB 9: 10 (1788). Voteringslappar med Ja och Neij. HT 1918, s. 191 (1809). —
-LISTA. om lista över personer som röstar vid votering o. deras votum; jfr -protokoll. Enligt voteringslistan öfver Landtmarskalksvalet N:o 3 erhöll Grefve Horn 219 röster af 375 afgifna. 2RARP I. 2: 395 (1720). —
-MASKIN.
1) maskin för underlättande av röstningsprocedur (gm automatiserad rösträkning o. d.). Utredning av lämpligheten av att i svenska riksdagen införa omröstning genom en elektrisk voteringsmaskin. SvD 17/1 1920, s. 7.
2) i bildl. anv., om person (l. sammanslutning av personer) som utan eftertanke l. egen vilja röstar efter annans åsikt; jfr maskin 2 c. AB 6/12 1830, s. 6. Om en konung med kraft, med jernvilja och med hären på sin sida, icke lystrar till herrar voterings-maschiner och deras sufflörer, huru går det då? Livijn 2: 349 (c. 1840). Statsvetarprofessorn .. utnämnde KU till en ”voteringsmaskin efter partilinjerna”. DN 10/5 2008, Allm. s. 10. —
-PROPOSITION. (i fackspr.) proposition (se d. o. 4) att votera om (o. besvara med ja l. nej); förr särsk. om ja-proposition. 2RARP 20: 411 (1761). Då voteras skall, bör voteringsproposition jemte tydlig kontraproposition genast författas. SFS 1891, nr 14, s. 22. Justering av voteringspropositionen, d. v. s. ordföranden klargör, hur man skall rösta, om man vill bifalla det ena eller det andra förslaget. Åström FörenKunsk. 85 (1940). —
-PROTOKOLL. protokoll från votering; jfr -lista. 2BorgP 8: 750 (1743). Utförliga anteckningar skola föras, varmed förmodligen åsyftas, att ett voteringsprotokoll upprättas till K. Mts information. KansliH 1: 58 (1935). —
-SEDEL. (numera bl. tillf.) röstsedel vid votering; jfr -lapp o. votere-sedel. 2RARP I. 1: 64 (1719). Sedan de .. öfwerlagdt och skrifwit sine voteringzzedlar, inkommo de igen och lade zedlarne uti en hatt på rådstugu bordet. 2BorgP 4: 369 (1731). —
-SIFFRA. siffra (se siffra, sbst. 6) som anger antalet röster (i viss meningsriktning), röstsiffra. AB 3/6 1848, s. 2. Voteringssiffrorna vid Sällskapets beslut i ärendet. Bergstrand SvLäkS 82 (1958). —
-SÄTT. Ett sådant voteringssätt strider emot riksdagsordningen, som stadgar, att all votering bör skie med slutne sedlar. 2BorgP 8: 834 (1743). —
-URNA. (numera bl. tillf.) jfr val-urna. AB 8/3 1832, s. 2. En garfvares kabaler, som sökt att i voteringsurnan lurendreja in sju röster i stället för tu. Palmær Eldbr. 99 (1876).
Spalt V 1558 band 37, 2017