ändalunda | SAOB

Publicerad 2023

ÄNDALUNDA, adv.

Ordformer

(ändalunda 1676. ändelunde 1596)

Etymologi

[till ÄNDA, sbst. l. adv., efter mönster av sådana ssgr som ANNORLUNDA, MÅNGA-LUNDA, SAMMALUNDA]

(†) slutligen (se SLUTLIG, adj.2 II 3). Och Joen wille ändelunde hafua sine pening(er), för änn han wille släppe sin wnderpant. VadstÄTb. 225 (1596). BoupptSthm 1676, s. 912 a.

Spalt Ä 212 band 39, 2023

Webbansvarig