| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANNORLUNDA an3ωr~lun2da l. -or~ (a`n-norlunda Weste, ànnårlúnnda Almqvist), adv.
(i sht i skriftspråk o. vårdadt tal) på annat sätt l. vis; jfr ANNARS I, ANNORLEDES. För mig ter sig saken litet (l. något), helt annorlunda. G. I:s reg. 1: 159 (1523). Hvar mann (dvs. om man) annorlunda medh eder handlat hafver eller umgår, än som rätt och skiäll är. RA 1: 355 (1544). Men hwilken annorlunda lärer och leffuer, han ohelghar ibland oss Gudz nampn. Kat. B 4 b (1572). Sedan Daken och almogin nu sågo, att thett wille gå annorlunda thill ehn som thet hade gått wid Kijsa. P. Brahe Kr. 41 (c. 1585). Mången i taal är söt och rund, / I hiertat menar han annorlund. Ps. 1695, 260: 10. Flytter han til annan ort inrikes; vare för afgift fri, ther ej annorlunda särskilt stadgadt är. HB 3: 5 (Lag 1734). Det inqvarterade främmande krigsfolket .. förhöll sig föga annorlunda än uppenbara fiänder. Hallenberg Hist. 1: 372 (1790); jfr b. Att naturen ej låter tänka sig annorlunda, än som verkningen af ett inrättande förnuft. Leopold 3: 17 (1802, 1816). Lindfors (1815). När .. / .. menskan står vid grafvens dörr, / hur annorlunda då än förr / syns lifvet och dess små bekymmer. Tegnér 1: 177 (1822). En inre röst skall säga eder, att så måste det vara, och att annorlunda kan det ej vara. Wallin 2 Pred. 1: 155 (1823). Hjalmar ville ej annorlunda. Fryxell Ber. 1: 22 (1823). Hur annorlunda är det ej med mig! / Mitt öde hvilar uti andras händer. Tegnér 1: 50 (1825). Mycket skall se helt annorlunda ut i verlden än i studerkammarn. Thomander Skr. 2: 182 (1839). Han var icke af de menniskor, som i dag tänka så, i morgon annorlunda. Franzén Pred. 3: 5 (1843). Så var det då, O det blef annorlunda, / När jag från hyddan vände hem till nord. Böttiger 2: 167 (1857). De kunde icke handla annorlunda. Rydberg Rom. d. 12 (1882). Annorlunda låter den berättelse om Banérs svar till de båda riksråden, som lämnats af motparten. E. C. Tegnér Sv. bild. 43 (1896). Ett generalstabskartblad, förlagdt till den tiden, skulle alltså .. sett mycket annorlunda ut mot nu. Quennerstedt Torfm. 7 (1896) [jfr OLIKA (mot)]. — särsk.
a) (numera föga br.) i utvidgad anv., delvis med fördunklad bet.: annat. Att .. (rikets grufvor) ey annorlunda (dvs. i annat ändamål), änn till allmänne nytto .. häfdas (dvs. bearbetas) måtte. Verelius Herv. Tillegn. (1672). Huru kunde jag annorlunda än troo et bref, af hvilcket jag säkert nog tycktes igenkiänna Philoclis hand. Ehrenadler Tel. 528 (1723); jfr ANNAN VII 1 a. Saker .., som man intet annorlunda, än med .. yttersta förvndran igenom läsa kan. Humbla Föret. 6 (1740). Det gifves hela hushåll, som aflägsenheten från kyrkan, eller andra orsaker, hindra att annorlunda än sällan infinna sig der. Leopold 3: 349 (1794, 1816). Andra tvister (bilades af anföraren) ej annorlunda (dvs. i annat fall), än om parterna öfverenskommo att uppdraga honom deras slitande. Boëthius Nat. 121 (1799). Lindsfelt .. hade inga anlag att vara bof, annorlunda än i enskilda lifvet, der ekonomien och bofstrecken stodo i sammanhang. Trolle-Wachtmeister 2: 165 (1817); jfr ANNAN VII 1 d. Jag såg mig kring der jag bort blunda: / Jag kunde icke annorlunda. Strandberg 1: 3 (1842). En strand, vid hvilken han (dvs. Thorild) aldrig sedan vistades annorlunda, än under .. resor till sin barndomsbygd. Atterbom Siare 4: 35 (1847).
b) [jfr lat. non aliter quam, haud secus quam] (numera knappast br.) i den konjunktionella förb. icke (l. föga) annorlunda än, alldeles (nästan alldeles) så som (om); jfr ANNORLEDES a o. ANNAN VII 1 c. Icke annorlunda än thet dundrade (dvs. åskade) mitt vthi Wintern. Schroderus Uss. E 4 a (1626). Han såg änteligen .. på mig, och jag förskräcktes ej annorlunda, än om han förekastat mig en förbrytelse. Ågren Gell. 145 (1757). Der finns en sky på denna himmel, för det obeväpnade ögat icke annorlunda än en lätt skugga. Wikner Vitt. 45 (1869; arkaiserande); jfr f. Menniskorna dogo icke annorlunda än säden faller för lien. Rydberg Sing. 72 (1876; arkaiserande). jfr: Icke annorlunda än såsom Moses bland Israels barn hade konungen (dvs. G. I) kristeligen och väl handlat och styrt. Forssell Hist. 1: 30 (1869; arkaiserande).
c) [jfr lat. aliter — aliter] (numera föga br.) upprepadt i motsättning mot sig själft: på ett sätt — på ett annat sätt; jfr ANNORLEDES b, ANNARS I 1 a o. ANNAN VI 2 d β. Annorlunda .. wara til sinnes moot then ena, och annorlunda emoot then andra. L. Petri 1 Post. X 7 b (1555). Petreius Beskr. 1: 109 (1614). Annorlunda berättas i ett enskildt samtal; annorlunda på en Predikstol. Ödmann Anv. t. pred. 68 (1807, 1812). Man förfor i svårare mål annorlunda med en missdådare, som blifvit å bar gerning gripen, och annorlunda med den, som kommit undan den omedelbara hämnden. Järta V. skr. 1: 211 (1832).
d) [jfr d. ganske anderledes paalidelig] (mindre br.) framför adj. l. adv. i förb. helt annorlunda, vida mer, i vida högre grad. Helt annorlunda mäktigt (än de skandinaviska ländernas) har Tysklands stora myntreform kunnat inverka på metallmarknaden. Forssell Stud. 2: 102 (1888). En skiss .. påminnande om Kyöstis skildring från kronoskogarna, men helt annorlunda objektiv. W. Söderhjelm i Ord o. bild 1895, s. 130.
f) i mer l. mindre adjektivisk anv.: på annat sätt beskaffad, af annan art, olikartad, olika; stundom: förändrad; jfr ANNAN VIII.
α) predikativt. (Den rättfärdiges) leffuerne rijmar sigh (dvs. öfverensstämmer) icke medh androm, och hans wesende är platt annorlunda. Vish. 2: 15 (Bib. 1541). Vägen är öfver öknen intet annorlunda, än som Cameler med sina fötter göra. Eneman Resa 2: 4 (1712); jfr b. Vår Herres föreställnings-sätt (dvs. framställningssätt) är helt annorlunda. Höpken 1: 443 (1768). Hur och på hvad sätt / Det eller det bordt annorlunda vara. Kellgren 2: 74 (1790). Allt är som förr, blott jag är annorlunda. Tegnér 1: 134 (1825). Eljest blir vårt förhållande till hvarandra föga annorlunda, än om vi nu började en spritt ny bekantskap. Törneros Bref 1: 114 (1825); jfr b. Allt han ser omkring sig annorlunda. B. E. Malmström 6: 90 (1844). Tonen var nu annorlunda. Malmström Hist. 2: 119 (1863). Nu äro tiderna annorlunda. Melin Skärgårdsbilder 55 (1891). jfr: Fyra stoor diwr stigho vp vthu haffuet, jw thet ena annorlunda än thet andra. Dan. 7: 3 (Bib. 1541; öfv. 1898: det ena icke likt det andra; Luther: anders; jfr ex. från Dan. 7: 19 under ANNARS I 1 b).
β) (föga br.) attributivt. På annorlunda sätt. Lind (1749) [jfr: (på) SÅ (sätt)]. Annorlunda namn gåfvos tingen af Jotnarne och annorlunda af Männerna, Manhems invånare. Strinnholm Hist. 1: 150 (1834); jfr c. En något annorlunda arbetsprincip. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1873, s. 182. jfr: Språkvidrig är ordets någon gång förekommande användning i adjektiv egenskap, t. ex. en annorlunda färg. SAOL (1874).
Spalt A 1634 band 2, 1898