Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ALLALUNDA l. ALLALUNDOM, adv.
Ordformer
(-lund(h)e Asteropherus 5 (1609), C. R. v. Birchenbaum (c. 1650) hos Hanselli Vitt. 9: 261. alle- Asteropherus 5 (1609), Stiernhielm (1644))
Etymologi
[fsv. allalund, allalunda, allom lundom, af lund, sätt; jfr ä. d. allelund; jfr äfv. SÅLUNDA, INGALUNDA, NÅGORLUNDA, MARGALUNDA m. fl.]
(†) på alla sätt, i alla afseenden. Thet står allalunda så til med theras (dvs. änglarnas) hierta, som med Gudz hierta, at the icke haffua lust til syndarens dödh. L. Petri 1 Post. F 8 b (1555). (De vise männen) läto sigh allalundom så wårda om thenna nyfödda Konungen, lika som the ock hadhe lydt vnder hans rike. Därs. L 2 a. Nåden är icke Nådh någorlunda, vthan hon är Nådh allalunda. P. J. Gothus Ench. G 2 b (1596). Alle och allelunda skippade (dvs. formade) Kroppar och klumpar. Stiernhielm Arch. B 2 b (1644). — jfr ALLELEDES.

 

Spalt A 976 band 1, 1898

Webbansvarig