| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄNDRA än3dra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se avledn.); -ARE (numera bl. tillf., NorrkpgT 30/6 1790, s. 4, osv.), -ERSKA (se avledn.).
1) om person: (helt l. delvis) ge (ngt) annan form l. annat innehåll l. skick l. utseende l. andra egenskaper; äv. i fråga om att överge l. ge upp ngt till förmån för ngt annat, ibland mer l. mindre liktydigt med: byta (se d. o. 6); äv. om ngt sakligt (se särsk. c slutet, f); äv. dels med avs. på person (se särsk. d), dels med obj. ersatt av prep.-uttr. (särsk. inlett av prep. på). Grubb 704 (1665). Huad intet ändras kan thet mått man modigt tåla. Lucidor (SVS) 252 (1672; uppl. 1997). Hvar plåt examinerar Hon noga, corrigerar felen och ändrar de minsta irringar. JJBjörnståhl hos Linné Bref I. 3: 247 (1774). (Böhmarna) anhöllo .. att Ferdinand måtte ändra regeringssätt; eljest nödgades de sjelfwa ändra regent. Fryxell Ber. 6: 188 (1833). Att skyldigheten att underkasta sig af församlingarne beslutad ändrad tjänstgöring skulle gälla icke endast komministrarne utan församlingarnes alla prester. TFaluLSt. 22/11 1900, s. 3. Nog borde vi väl kunna ändra lite på hemmets disposition här, så att jag slapp ha Agnes’ vardagsrum närmast intill mitt eget. Stiernstedt Bank. 14 (1947). Ja då får vi väl träffas en annan kväll. Om du inte kan ändra det förstås. Hedberg DockDans. 196 (1955). — jfr AV-, NUMMER-, OM-ÄNDRA o. O-ÄNDRAD. — särsk.
a) med avs. på (innehåll l. formulering i) lag l. regel l. (annan) framställning; äv. i förb. med prep.-uttr. inlett av i. Men Herr Jacob kunde sin Konungz ordre intet ändra, ty brefwet til Nougårdske Ständerne war tå redan öfwergifwit igenom en Rysk Abgesandter. Widekindi KrijgH 417 (1671). Förbehålla Interessenterne sig, at framdeles få tillägga eller ändra i desze puncter. PH 6: 3690 (1755). Makten att stifta, ändra, upphäfva och förklara lagar i deras egentliga bemärkelse tillhör .. riksens ständer gemensamt med konungen. Järta 1: 51 (1809). Den kinkiga redaktionen af några paragrafer i regeringsformen, som måste ändras. De Geer Minn. 1: 236 (1892). Det krävdes ett extremfall för att ändra på reglerna. GbgP 30/3 2001, s. 13.
b) med avs. på läge l. riktning l. ordningsföljd; särsk. i uttr. ändra kosan l. sin kosa (jfr KOSA, sbst.2 I 1), ändra kurs (se KURS 3); förr äv. i uttr. ändra rum, byta plats. Finner .. Anföraren för Flottan rådeligit antingen .. at minska segel .. eller ändra sin kosa, måste han thet igenom ett särskilt teckn .. gifwa tilkänna. Schmedeman Just. 921 (1685). Han förklädde sig och gick på Commedien. Han såg i förstone ej den han frugtade se. Han ändrade rum, och såg då mer än han ville. Chenon Heywood 2: 52 (1773). Addera alltsammans liksom med hela tal, men utan att ändra den ordning, hvari decimalerne redan äro uppställde. Almqvist Räkn. 32 (1832). Då Den gula floden vid flera tillfällen .. svämmade över sina bräddar och som en följd därav ändrade lopp. Malmqvist BerTräskmark. 1: 17 (1976).
c) i fråga om att ngn ändrar ngt hos sig själv (jfr d), särsk. dels om inre förändring av inställning l. beteende, dels om yttre förändring av utseende; förr särsk. i uttr. ändra signaler(na) (se SIGNAL 5 a α); äv. om ngt sakligt (se slutet). Huru greff Peer genom her Peer Banerss och hanss brors her Axelss tilskyndan haffuer endratt sitt sinne emott min frumor fru Helena Bielke. HT 1909, s. 171 (1633). Ändra doch ditt grymma upsåth. 2Saml. 1: 120 (c. 1669). Jag försökte at ändra min tygellösa lefnad. Eurén Kotzebue Orth. 3: 12 (1794). Det ljöd kring hans hjessa af kulor ett hvin, / Men han ändrade icke en min. Runeberg (SVS) 5: 83 (1848). Jag är karl nog att kunna ändra åsikt. Sundman AndréeLuftf. 296 (1967). Han ändrar ansiktsuttryck. Från sträng till försonlig. Larsson BlodSpill. 160 (2005). — särsk. om ngt sakligt: förändras med avseende på (karaktär l. utseende); särsk. i uttr. ändra färg, övergå från en färg till en annan, byta färg. Spegel 67 (1712). Emedan Kjeden genom nötning och sträckning ändrar sin längd; så (osv.). PH 8: 7372 (1766). Äfven om ordet .. bibehåller sin form fullkomligt oförändrad, kan det i följd af den nya associationen komma att icke obetydligt ändra sin betydelse. Noreen SprSt. 1: 42 (1895). (Färgämnet) ändrar färg till kraftigt blått vid tillsats av en bas och till rött vid tillsats av en syra. Bolin VFöda 41 (1933). Sök hjälp .. om yrseln ändrar karaktär eller om din hörsel påverkas. ÅrRunt 2021, nr 31, s. 84.
d) med personobj., i fråga om att förändra ngn (äv. sig själv (jfr c)) med tanke på inställning l. beteende l. sätt. Men gå du gerna ut, bästa Albert; ty du finner kanske mycket i den här småsaken, och jag kan icke ändra dig. Almqvist Går an 79 (1839). Varför ändrade jag inte på mig innan det var för sent? Malmsten DagKastanj. 114 (1994). Jag ser på hunden vad människan brukar göra – men jag försöker inte ändra hunden utan människan. SundsvT 20/4 2009, s. 10. Det tar blod, svett och tårar för att kunna börja leva efter den slitna insikten att man inte kan ändra en annan människa utan bara sig själv. Livet40Ocens. 83 (2009).
e) med avs. på kläder: sy om (se SY OM 2). Alldeles ändrat Högtids Liveriet, och omflÿttat galonerne. KlädkamRSthm 1741, s. 233. Denna rocken kan ändras til något annat. Widegren (1788). Emedan man eljes ofta nödgas sprätta upp sömmen af det skäl, att kjorteln på ett eller annat sätt behöfver ändras. Berg Handarb. 33 (1873). Han är bra på allt som har med tyg att göra. Behöver jag ha något klädesplagg ändrat, så fixar han det på nolltid. Bredow BaraInte 12 (2009).
f) om ngt sakligt; jfr c slutet. Skulle något förelöpa, som derutinnan för tidernes ändrande på et eller annat sätt måste corrigeras .. då skal Konglige Maj:t sådant .. berättas. HC11H 5: 3 (1680); möjl. till 2. Al slags Ler .. ändrar sielfwa naturen och egenskapen af sand-jorden. Serenius EngÅkerm. 168 (1727). Det är sannt, krutets uppfinning har betydligen ändrat krigskonsten. Rosenstein 3: 215 (c. 1790, 1838). För att citera Warhol en gång till: ”Folk säger att tiden ändrar allt, men faktum är att man måste ändra det själv”. DN 29/8 2014, s. B14.
g) (i Finl.) intr., om ngt sakligt: förändras, ändra sig; förr äv. om person: ändra sig. Mulen vandrar den åldriga frun, värdinnan i gården, / Än från salen till köket och än från köket till salen, / Harmas och ändrar och finner ej skick. Runeberg (SVS) 3: 230 (1841). Minkskinnspriserna ändrade inte nämnvärt vid skinnauktionen som avslutades i Vanda på torsdagen. JakobstT 24/3 1995, s. 3. I grunden har inte så mycket ändrat sedan Sokrates tid. Hufvudstadsbl. 9/10 2012, s. 20.
2) refl. l. i pass. övergående i dep., om person l. sak: bli annorlunda, förändras (med avseende på beteende l. egenskaper l. form l. skick l. utseende o. d.); förr äv. i p. pf. i omskrivet pass. (se slutet). Allthenstundh sakerne hafue sigh nogorledes ändrat. OxBr. 1: 376 (1628). Tider, kläder och seder ändra sig altid, men aldrig vti bättre. Rhyzelius Ant. 19 (c. 1750). På de här tre veckorna har hon sökt göra sin far till viljes och ändra sig till en bondtös så mycket som möjligt. Jolin Mjölnarfr. 64 (1865). Vid Lysekil åter och norr därom ändras kustlandskapet. Strindberg o. Sjögren SvNat. 50 (1901). Hon hoppades att Madde också skulle förstå att Tobias ändrat sig. Att han bett om ursäkt och menat det. Ingemarsson SmåCitr. 249 (2004). — särsk. (†) i p. pf. i omskrivet pass.: förändrad. Tiderne voro ändrade. Gustaf III 1: 5 (1771). Hvad feltes Nådig Herrn? han var så ändrad nu. GFGyllenborg Vitt. 3: 252 (1773, 1797).
3) refl. (förr äv. i p. pf. (se slutet)), om person, i fråga om att bestämma sig för l. välja ngt annat (i förh. till tidigare beslut l. val), särsk.: ändra beslut l. uppfattning. At hela drögsmålet stadnade på .. (adelns) Förmän, och skulle de bära skulden, om Konungen i Swerje sig ändrade. Nordberg C12 1: 502 (1740). Alla Roturiers som redan arrangerat sig till resan, ha ändrat sig på Annoncen. Kellgren (SVS) 6: 132 (1784). Han hyser ännu ett svagt hopp, att ni skall ändra er. Jolin Barnhusb. 221 (1849). ”Eller vad säger du – vad säger Carl?” ändrade hon sig hastigt. Spong Sjövinkel 18 (1949). Ja, svarade Brink först bestämt, men såg sedan ut att ändra sig. Wahlberg FrusLiv 162 (2003). — särsk. (†) i p. pf., i uttr. vara l. bli ändrad, ha ändrat sig. Sedan Hr Biskopen .. hade .. förestält mig denna fråga, om iag wore uti någon dehl ändrad uti mina meningar? FinKyrkohSP 4: 268 (1741). (Man) tror .. at Pr[ofessor] Berch skulle finna sig och blifwa, åtminstone till en del, ändrad, om hans broder Secreteraren Berch skulle .. skrifwa honom alfwarsamt till. KyrkohÅ 1902, MoA. s. 55 (1746).
1) till 1: (grundligt l. eftertryckligt) ändra (ngt); förr äv. ngn gg med avs. på djur, speciellare: kastrera. Första Thesis blef nu den: / Om med moraliteten / Enligt är för Bacchi män / Att ändra om dieten. Bellman (BellmS) 2: 64 (1782, 1791). Nu dyker han upp, kurren som ändrar om hundar och kattor. Engström 5Bok 110 (1910).
2) (numera bl. ngn gg) till 2, i pass. övergående i dep.: förändras l. omvandlas. Ack! Ofta vänskap ändras om till fiendskap. Spongberg Soph. 103 (1866).
ÄNDRERSKA, f. (†) till 1 e: kvinna som (yrkesmässigt) syr om kläder. En van och skicklig Ändrerska samt några kunniga Kappsömmerskor erhålla genast arbete. SD 3/4 1889, s. 10. Östergren (1970; angivet ss. mindre vanligt). —
ÄNDRING, r. l. f.
1) till 1, om förhållandet l. handlingen att ändra ngt (äv. konkret(are), om resultatet); särsk. till 1 a, i fråga om ändring av (innehåll l. formulering i) lag l. regel l. (annan) framställning (jfr a); särsk. i sådana uttr. som göra ändring ((ut)i ngt); jfr förändring 1. Spegel Oliw. B 3 a (1675). Schol-Ordningen, uti hwilken ingen må egenwilligt giöra någon ändring. Kyrkol. 24: 3 (1686). Alla Compagniets skrifter och Documenter igenomses, jemte .. General-Munster-Rullan .. ; de derå giorde anmärkningar och ändringar stanna för den afgåendes räkning. PH 5: 3162 (1751). Ändring uti till postbefordran inlemnad försändelses adress, se ”Adressförändring”. Geijer Postförf. 255 (1880). Lagutskottet hade föreslagit många ändringar i den kungliga propositionen. De Geer Minn. 1: 203 (1892). Observera att ändringar sker då och då: nya fridlysningar kommer till, andra upphävs. Rosén Allemansr. 82 (1976). jfr författnings-, grundlags-, lag-, namn-, pris-, redaktions-, regel-, regim-, ränte-, rätts-, rättstavnings-, schema-, skrivnings-, språk-, stadge-, system-, taxe-ändring m. fl. särsk.
a) i fråga om ändring i dom l. mål l. beslut; särsk. i uttr. söka l. vinna ändring (jfr söka 9 g resp. vinna, v.2 3 a). Wil någondera af Parterne bewisa sin häfd med wittnen, hwar med saken kan afgiöras, och Domaren ändå dömmer til syn, så kan der uti ändring sökias hos Öfwerdomaren. Abrahamsson 481 (1726; efter handl. fr. 1691). Hwad desze (deputerade) fastställa, tjene til efterlefnad, så wida ej ändring deruti i behörig ordning sökes och winnes. RF 1809, § 75. Behandlingen av en asylansökan ska förkortas till under två månader, men också möjligheten att söka ändring förkortas till usla femton dagar. Hufvudstadsbl. 18/1 2018, s. 17. jfr rätts-ändring.
b) till 1 e, i fråga om kläder. Reparationer och ändringar på krönings Livréer. KlädkamRSthm 1772, s. 190. – Pälsen då? – Den har han väl sålt någonstans. För han lämnade aldrig in den till ändring. Gustaf-Janson ÖvOnd. 22 (1957).
2) till 1 c, 2, 3, i fråga om förändring i l. av ngns sinnelag l. tillstånd l. inställning l. personlighet. Ty sanningen at säija, så kan jag intet finna någon ändring hos Herrn; utan tyckes mig, at han ännu är den samma Meesen, som han altid förr warit. Modée FruR 17 (1738). jfr sinnes-ändring.
3) till 1 c slutet, 2, med saklig agent l. utan särskild tanke på agent, om förhållandet att ngt förändrar sig l. ändras (l. har förändrat sig osv.), förändring (se d. o. 2); äv. mer l. mindre konkret; särsk. i sådana uttr. som det ska bli ändring (äv. med kvardröjande bet. av 1). Af Månens ändring troor man Ebb och Floden blifwer. Spegel GW 171 (1685). Af luft och vatten undergår tennet ej någon synnerlig ändring, då det är rent. Wallerius Min. 301 (1747). Dundret undergick tre ändringar, liksom skenet: ty först hördes et buller, så en smäll, och til slut åter et buller. VetAH 1763, s. 60. Platsbristen inne i cykel- och sportbutiken har varit ett problem i flera år. Nu ska det bli ändring på det. SmålP 7/12 2020, s. A15. jfr betydelse-, deklinations-, direktions-, klimat-, struktur-, temperatur-, tryck-ändring m. fl. särsk.
a) (†) variation (se d. o. 3); i pl. äv.: möjligheter till omväxling (jfr ombyte 6). Thet som förnemst är, utaf fisk, fogel och allehanda willbråd, en sådan myckenhet och ändring. Rudbeck d. y. Samolad 10 (1701). Genom et ständigt arbetande i denna enda vetenskap, och således stängd ifrån alla de omskiften och ändringar, som lätta sinnet. Melanderhjelm ÅmVetA 1784, s. 15.
b) (†) varietet (se d. o. 2). Af den förenämde Lysspaten eller lysande Glasspaten äro särdeles 3:ne ändringar. VetAH 1747, s. 168. Af .. (marsvinet) finns i Cabinettet en synnerlig ändring med snjöhvit kropp. Linné MusReg. 9 (1754). VetAH 1774, s. 202.
Ssgr (till ändring 1): ändrings-anmälan. AB(A) 14/7 1932, s. 6. Om det finns anledning att ändra uppgifterna, anmäl ändringarna på en officiell blankett för ändringsanmälan. Hufvudstadsbl. 2/10 1996, s. 9.
-ansökning. ändringsansökan. Calonius 4: 265 (1836). Ändringsansökningen (”libellen”) bör, trefalt utskriven, jämte underrättens protokoll och utslag .. ingivas till hovrätten. Hernberg Rättsh. 508 (1922).
-arbete. jfr arbete 5, 6. Aros 14/8 1867, s. 1. Diverse ändringsarbeten (har utförts) å torpedöfningsfartyget Ran. SFS 1899, Bih. nr 5, s. 18.
-förslag. förslag (se förslag, sbst.3 1) på ändring(ar); äv. konkret. SP 7/11 1814, s. 2. Att hans ändringsförslag varder tryckt och bland kammarens ledamöter utdeladt. Reuterskiöld Grundlag. 508 (1925).
-försök. (Laurentius Petri) beslöt .. att utarbeta och af presterskapet låta högtidligen antaga en kyrkoordning, som sedan skulle utestänga alla ändrings-försök. Fryxell Ber. 4: 40 (1830).
-kostnad. Om ändringskostnaden är, i ändamål att dölja felet, sammanslagen med anskaffningskostnaden. Friskytten 1857, nr 50, s. 2.
-längd. (förr) längd (se d. o. 8 b) över ändringar (hos prövningsnämnd). GbgP 1893, nr 227 A, s. 3. Ändringslängderna visar en ökning av kommunens skatteunderlag för 1966 med 545 skattekr. SölvesborgT 5/5 1967, s. 5.
-skräddare. till ändring 1 b: person som (yrkesmässigt) syr om kläder; jfr -sömmerska. ST(A) 23/5 1914, s. C3. Duktig skräddare söker plats i större skrädderi eller herrkonfektionsaffär som ändringsskräddare. LD 12/4 1960, s. 15.
-skrädderi. till ändring 1 b, om verksamheten att sy om kläder; äv. konkret, om företag (l. plats) där sådan verksamhet bedrivs. AB 26/11 1911, s. 12 (konkret). Klänningarna ska bara få lite ändringsskrädderi och en kemtvätt, sedan är de redo att besöka Stadshuset smyckat till full gala. VeckAff. 2008, nr 49, s. 79.
-sökande. (numera nästan bl. i Finl.) sökande om ändring; överklagande; jfr -ansökan. PH 5: 2962 (1750). Social- och hälsovårdsnämndens sektion för vissa ärenden som gäller ändringssökande och andra myndighetsärenden. Hufvudstadsbl. 7/6 2017, s. 7.
-yrkande. jfr yrka, v. 6 a, o. -talan. Således will jag icke för min del helt ingå på hwad utskottet hemstält, men will icke heller framställa något ändringsyrkande. SundsvP 12/4 1879, s. 2.
Spalt Ä 240 band 39, 2023