| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄNSKÖNT än3~ʃø2nt l. änʃø4nt, adv. l. konj.
1) (†) ss. adv. i konditional bisats med koncessiv innebörd, för att ange ngt ss. ett långtgående villkor l. en mer l. mindre oväntad eventualitet, särsk.: också (se d. o. 4) l. till och med; särsk. med efterföljande huvudsats inledd av så; jfr ÄN, adv. 3 c, e β. VDAkt. 1759, nr 342. Äro änskönt människorna alla af enahanda sammansättning, så hafwa dock, hos hwar och en särskildt, de mångfaldiga delar et så olika förhållande, at ej twänne utaf dem äro hwar andra fullkomligen like. Hasselroth Campe 236 (1794). Skulle änskönt blifwande Spannmålen upgå til En Riksdalers högre Pris på hwarje Tunna .. så upgår alt sådant likwäl ej til de bristande – 107 (riksdaler) 8 (skilling). VDAkt. 1799, nr 240.
2) (numera bl. ålderdomligt) ss. underordnande koncessiv konj.: likgiltigt om, även om, om också, fastän; ibland äv. med efterföljande mer l. mindre pleonastiskt att; förr äv. i förb. med annan konj., i sådana uttr. som om änskönt (äv. skrivet omänskönt l. om än skönt) l. änskönt om (se OM, konj. osv. I 13 b δ), där änskönt (se DÄR VII 6); jfr ÄNDOCK II. Widekindi G2A 304 (i handl. fr. 1615). Hon hade redo beslutit i Algier, at willigt följa mig hwart jag åstundade resa, änskiönt thet wore til jordenes ända. Humbla Landcr. 363 (1740). Men med nio Livres om dagen, med penna, bläck, papper och tålamod, kan man lefva ganska väl i et hus, änskönt man icke får gå ut. Kellgren (SVS) 5: 546 (1792). Dessa adliga ätters slutliga öde var .. uti ätternas historia .. en kardinalsak. Och likväl har kännedomen därom ej varit större .. änskönt att det funnits ett helt ämbetsverk för att hålla reda på just dessa ting. Fahlbeck Ad. 1: 345 (1898). Det var fader Radbert, som styrde klostret, änskönt han ännu icke var invigd abbot. Melin VikSaga 42 (1910). (Advokaten) är mycket kritisk, änskönt delvis på juristsvenska. DN 18/9 1986, s. 14.
Spalt Ä 305 band 39, 2023