| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVERRASKA ø3ver~ras2ka, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (tillf., DA 20/8 1846, s. 2, osv.), -NING; -ARE (tillf., DA 14/2 1845, s. 1, osv.).
1) i fråga om krig l. strid, med avs. på fiende(trupp) l. befästning o. d.: överrumpla (se d. o. 1); äv. i fråga om djurs tagande av byte; i p. pr. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr FÖRRASKA 1. Att (de) der .. krigh och orolige tijdher infölle, icke måtte öffuerraskas, ruineras och ödeläggias. Banér GenGuvBer. 58 (1668). När Lejonet förnam, at Örnen hade öfwerraskat en hare. Frese Sedel. 55 (1726). Då någre folkslag blifwit med Härsmakt öfwerraskade och skattskyldige giorde. Berch Hush. 362 (1747). Anföraren, Carnasinski, sände 300 ryttare att öfverraska Horn. Fryxell Ber. 5: 78 (1831). Endast då det uppträder öfverraskande, förmår kavaleriet uträtta något mot nutidens eldvapen. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 83 (1886). Öfverraskande fientligt angrepp eller beskjutning. FälttjRegl. 1900, s. 67. Det synes vara ett faktum .. att amerikanarna låtit sig helt överraskas av det japanska angreppet. SvFl. 1942, s. 7. — särsk. ss. vbalsbst. -ning, i sht förr äv. -ande; särsk. i uttr. genom överraskning; äv. konkretare; jfr ÖVERRUMPLA 1 slutet. Lind 2: 129 (1738). Om fästningars öfwerraskande. Benzelstierna Cens. 120 (1740). Nyttigt är at .. (trupperna) bibehållas i den öfvertygelse at öfverraskningar möjligen kunna äga rum. Lefrén Förel. 2: 162 (1817). Lyckas man icke genom öfverraskning tränga in i ställningen, så måste ett planmessigt anfall företagas. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 253 (1886). Överraskning är det verksammaste medlet för framgång. InfRegl. 1939, 2: 172 (1942). Krokodiler jagar genom överraskning. NorrbK 14/4 2010, s. 20.
2) om ngt mer l. mindre oönskat l. hotande (ss. död l. olycka l. oväder l. sinnesrörelse o. d.): plötsligt l. oväntat drabba l. komma över (ngn (l. ngt)); jfr 4 c o. ÖVERFALLA 2 d α, ÖVERRUMPLA 2. Som han nu sådana anslagh hadhe vthi sinnet, wardt han aff Dödhen öfwerraskat. Schroderus Liv. 788 (1626). Bewara migh, o Gudh, .. At wrede migh eij öfwerraskar. Ps. 1695, 322: 5. At hungers-nöd eller brist uppå Utsädes-korn dem .. icke öfwerraska måtte. PH 8: 7094 (1765). Det kommer intet öde så öfverraskande, att vi ej vid första sansning skole bekänna: af Herranom är det skedt. Wallin 1Pred. 1: 133 (c. 1830). Jag .. var så sömnig, att sömnen öfverraskade mig innan jag afklädt mig. Almqvist AMay 23 (1838). Medan en stor del av växtligheten ännu står i fullt flor, överraskas den plötsligt av frosten. Selander LevLandsk. 75 (1955).
3) ertappa (se d. o. 3) l. komma på (ngn); äv. med refl. obj. (jfr ERTAPPA 3 slutet); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av med, angivande vad ngn ertappas med; förr äv. med metonymiskt använt sakobj.; i vissa språkprov utan klar avgränsning från 4 (a); jfr ÖVER-KOMMA 2 d slutet, ÖVERRUMPLA 3. Lantingshausen Young 2: 83 (1790). (Då) ville jag göra mig själf ett skalkaktigt nöje och öfverraska hans morgonstund, för att se .. huru hans egen deshabillé var förskaffad. MoB 2: 85 (1792). Det är en hemlighet jag ärnar säga Er. / Men först igenslut dörrn, och se Er om tillräckligt, / Så att vi ej, som nyss må öfverraskas mer. Remmer Tart. 73 (1820). Der mannen med vittnen öfverraskade sin hustru i hor. Nordström Samh. 2: 63 (1840). Vid konfirmationstiden öfverraskade han sig själf med att sitta gråtande, utan att veta för hvad. 3SAH 4: 27 (1889). Att jag kommer att vara utan barmhärtighet, mot vem det vara må som jag överraskar med att söka efter och spionera på mig. Enckell Olivpar. 242 (1934). Annakajsa såg på den feta kvinnan i randigt förkläde som om hon hade överraskat en inbrottstjuv i föräldrarnas kök. Zetterholm Duv. 119 (1958).
4) gm plötslig l. oförutsedd tilldragelse l. (plötslig) insikt l. kännedom om ngt tidigare okänt o. d. väcka förvåning l. häpnad l. förundran hos (ngn); överrumpla (se d. o. 4); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av med, angivande vad som väcker förvåning osv.; äv. abs.; ofta dels i p. pr. l. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (se särsk. b resp. c), dels ss. vbalsbst. -ning (se d); jfr 3 o. FÖRRASKA 2. Hon har imillertid öfverraskat mig med en sanning, för hvilken jag blir skyldig henne mycken tacksägelse. Envallsson Peter 48 (1799). Jag kan svårligen beskrifva, hur angenämt det öfverraskade mig, när jag .. fick se andra delen af din svenska historia. HT 1915, s. 181 (1834). Våra städer öfverraska genom sin ordning. Heidenstam Tank. 4 (1899). Jag blev överraskad av frågan. Evander Härl. 134 (1975). Jag överraskades av klosterfolkets avspända förhållningssätt till trädgårdsarbetet. Israelsson Klosterträdg. 6 (2008). Hon vill ordna ett fint kalas att överraska sina föräldrar med när de kommer hem. Björk LycklDag. 19 (2012). — särsk.
a) i speciellare anv.: (väcka förvåning l. häpnad gm att) komma på oväntat besök till (ngn); jfr d β o. 3. (Kronprinsessan) hade .. jämte sin gemål förklädd på julafton överraskat greven och grevinnan Tessin, då de sutto till bords med sina gäster. Nilsson FestdVard. 133 (1925). Jag hade tänkt ta Folkan och fara i väg och överraska. Delblanc Gunn. 29 (1978).
b) i p. pr. i adjektivisk anv.: oväntad l. oförutsedd; förvånande; förvånansvärd; i sht i ä. språkprov ofta med kvardröjande bet. av 2. En överraskande utveckling, seger. Överraskande besked, resultat. (Blåsinstrumenten) låta .. mången gång bruka sig med god verkan til sorgeliga och öfverraskande expressioner. SP 8/2 1782, s. 3. Förskräckt af den öfverraskande synen. Adlerbeth Æn. 99 (1804). Genom elfvens krökningar framstå oupphörligt nya, öfverraskande och storartade utsigter. IllSv. 2: 113 (1882). Kom man ut, så kändes det överraskande ljumt och milt. Lagerlöf Körk. 6 (1912). (Ljudet) kom så överraskande, att han ryckte till. Botwid Wennb. 11 (1939). (Han) sprang .. med överraskande snabbhet ut ur rummet. Gustaf-Janson ÖvOnd. 38 (1957). — särsk. i uttr. överraskande nog (jfr NOG, adj. osv. II 2 e); jfr ÖVERRASKNINGS-VIS. Frågan behjertades, öfverraskande nog, af Hr Erkebiskopen sjelf. NFreja 1840, nr 7, s. 4. Där jag ligger och väntar tänker jag på hur tydligt olika delar av mitt liv går in i varandra just här. Överraskande nog. Wahlberg Cancerland 55 (2016).
c) i p. pf. i adjektivisk anv.; särsk. i förb. med adverbiell bestämning, angivande slag av förvåning osv.; äv. överfört, om uttryck l. beteende o. d. De såg överraskade ut. Ett överraskat tonfall. ”Ack, han är då uppe,” hviskade hon gladt öfverraskad. Carlén Repr. 59 (1839). Slutligen vaknar han upp, ser sig öfverraskad omkring. Strindberg NRik. 166 (1882). Märta är överraskad och illa berörd men svartsjuk är hon inte. Hedberg DockDans. 243 (1955). Hennes lilla fågel hoppar överraskat till. Burton Miniatyrm. 154 (2015).
d) ss. vbalsbst. -ning, om förhållandet att (åstadkomma att) ngn blir förvånad l. häpen l. förundrad: förvåning l. häpnad l. förundran; äv. konkret(are) (se β). Öfverraskningen hvari Åskådarne genom en oväntad uplösning bör bringas. 2Saml. 25: 27 (1797). Man föreställe sig hans Officerares öfverraskning vid denna oförmodade nyhet. SP 22/5 1829, s. 2. På fruntimrens ansigten stodo att läsa den lifligaste glädje och öfverraskning. Carlén Repr. 11 (1839). Vi hade så litet varit sedda tillsammans .. att underrättelsen väckte stor öfverraskning. De Geer Minn. 1: 108 (1892). ”Å, är du här”, sa Stina med falsk röst och med väl spelad överraskning. Sjöberg Kvart. 61 (1924). Humor uppstår till stor del genom överraskning. DI 22/9 2001, s. 10. — särsk.
α) i uttr. till ngns överraskning (jfr TILL I 11 a). Jag .. hörde då till min öfverraskning, att det var samma exemplar, som jag en gång inköpt. Idun 1888, s. 232. Till sin överraskning fann han sig väl tillrätta. Ottosson Darwin 83 (2016).
β) konkret(are), om ngt som (gm att vara oväntat l. oförutsett) väcker förvåning l. häpnad l. förundran (särsk. oväntad uppvaktning (jfr a) l. gåva o. d.); särsk. i uttr. komma som en överraskning, En glad, obehaglig överraskning. Ha en överraskning i beredskap åt ngn. Bjuda på en överraskning. Qväsningen skadade visst icke, .. den gjorde tvärtom öfverraskningen så mycket mera kär och värderad. Carlén Köpm. 2: 231 (1860). Men mina snälla flickor, hvilken öfverraskning! Är det nu min födelsedag igen! Hedenstierna FruW 40 (1890). (Kina slott) fullbordades i all hemlighet .. för att bli en öfverraskning åt drottningen på hennes namnsdag. 3SAH 5: 133 (1890). Alla de tre mästerverk Sjöberg skapade på sin korta och snabba bana var överraskningar för hans samtid. SvLittTidskr. 1961, s. 10. Allt kom ju som en komplett överraskning. Östergren SistCig. 397 (2009).
(4 d) -BAD. (förr) om (metod för) behandling av psykiskt sjuk patient innebärande att denna plötsligt o. oförberett (medelst t. ex. en fallucka) utsattes för bad i (is)kallt vatten. Tholander Ordl. (1872). De gamla chockbehandlingsmetoderna med överraskningsbad och svängbädd ha för alltid försvunnit ur den psykiatriska arsenalen. DN(A) 7/6 1942, Söndagsbil. s. 4. —
-EFFEKT.
1) till 1 slutet; jfr effekt 2. BoråsTidn. 8/10 1880, s. 2. Överraskningseffekten gick förlorad då ryssarna i skansarna .. blev varnade. BraBöckLex. 18: 335 (1978).
2) till 4 d; jfr effekt 3 a. UNT 28/11 1902, s. 2. En överraskningseffekt som inte har någonting med farsens teknik att skaffa. BonnierLM 1954, s. 482. —
(4 d) -FEST. om fest som utgör l. är avsedd att utgöra en överraskning för festföremålet. Jag .. (hade) tillstält en öfverraskningsfest för den goda, älskvärda Louise. Bergman VSmSkr. 6 (1816). —
-FÖRSÖK. särsk. till 1 slutet; jfr överrumplings-försök 1. De .. mot Stettin gjorda, fast miszlyckade öfwerrasknings-försöken. Fryxell Ber. 6: 242 (1833). —
(4 d) -LEK. NordKult. 24: 57 (1933). Överraskningslekarna går ut på att på ett eller annat skämtsamt sätt lura en med leken obekant deltagare. Tillhagen o. Dencker SvFolklek. 2: 121 (1950). —
-MOMENT.
1) till 1 slutet. AB(A) 10/5 1915, s. 4. Den nya krigföringsformens (dvs. med u-båt) förnämsta styrka låg kanske i själva överraskningsmomentet. KrigVAH 1922, s. 15.
2) till 4 d. SvD(A) 4/5 1910, s. 9. Backningens farlighet beror också på att backningen för andra trafikanter vanligen är ett överraskningsmoment. BilskolLb. 97 (1959). —
-TAKTIK.
1) till 1 slutet; jfr taktik 1 o. överrumplings-taktik 1. SvD(A) 9/9 1916, s. 3. Den överraskningstaktik som hade sådan succès mot Norge skulle inte med framgång kunna användas mot Sverige. DN(A) 3/5 1940, s. 4.
2) till 4 d; jfr taktik 2 o. -teknik o. överrumplings-taktik 2. Det genom öfverraskningstaktikens tillhjelp genomdrifna beslutet. Fädernesl. 24/1 1874, s. 3. —
(4 d) -TEKNIK. jfr -taktik 2. Swing 1923, Julnr s. 28. En nära nog fabelaktigt elegant sonett med något av överraskningstekniken och den spirituella gracen i ett Anderseneventyr som Kejserens ny klæder. IllSvLittH 3: 546 (1956). —
(4 d) -VIS, adv. (numera bl. mera tillf.) på ett överraskande sätt; äv.: överraskande nog; jfr överrumplings-vis 2. Det syntes oss nemligen bättre, att saken .. fördröjdes, än att den skulle genomdrifvas öfverraskningsvis eller med maktspråk. GHT 9/5 1855, s. 3. Sverge slog Schweiz med 1-0, 0-0 (i fotboll), inför ett överraskningsvis ej fullt utsålt Stadion. DN(A) 16/6 1930, s. 12.
Spalt Ö 601 band 39, 2023