| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFMULTNA a3v~mul2tna, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING. —
1) (mindre br.) multna bort. Köttet (hade) redan afmultnat på liken. Carlstedt Herodot 3: 386 (1833).
2) (mindre br.) multna i tu. Bjelkarne voro dels skadade af takdropp dels afmultnade i murarna. Brunius Metr. 538 (1854). — Anm. Detta ex. kan äfv. föras till 1.
Spalt A 384 band 1, 1898