Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFÅNGA a3v~oŋ2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[af AF II 7 o. ÅNGA, v. tr.; jfr t. dämpfen]
(föga br.) utsätta (våta kol o. d.) för (vederbörlig) inverkan af (het) vattenånga. Efter ”afångningen” utbredas kolen på ugnar och glödgas derefter i tillslutna jernretorter. A. J. Roman i LAT 1870, s. 306.

 

Spalt A 785 band 1, 1898

Webbansvarig