ALLESTÄDES al3e~stä2des (a`llestädes Weste), stundom (i poesi) ALLESTÄDS al3e~stä2ds l. (hvard.) ALLESTANS al3e~stan2s l. ALLASTANS32 4 l. 30~2, äfv. ALLSTANS3~2, adv. — jfr ALLSTÄDES.
Ordformer
(allestäd(h)es O. Petri Klost. A 3 b (1528), Lex. Linc. (1640), Dalin Arg. 1: 105 (1733, 1754) osv. alle stædis G. I:s reg. 1: 327 (1524). alle stedes O. Petri Kr. 44, 149 (c. 1540). allastäd(h)es Tegel G. I:s hist. 1: 33 (1622), C. Örnhiälm i HSH 3: 139 (1693). al(l)städes (-stedhes) 2 Kor. 7: 5 (NT 1526), Spegel Pass. 217 (c. 1680), Dens. Gl. (1712); i vers: — ∪ ∪ Stiernhielm Herc. 264 (1668). altstäd(h)es Mess. 1537, s. E 1 a, Os. 11 (”12”): 12 (Bib. 1541; Bib. 1703: allstädes), Lange Likpred. öfv. Norby 60 (1744; sannol. arkaiserande). — allestäds (-städz, -stedz) Förspr. t. NT 3 a (NT 1526), Stiernhielm Arch. P 2 b (1644); i vers: — ∪ — Ps. 1536, s. 60, Ps. 126: 4 (1819), Strandberg 1: 289 (1874). alle stedz 1 Mos. 41: 56 (Bib. 1541); jfr Swedberg Schibb. 30 (1716). allestes (sannol. uttaladt ~stäs2) Carl XII Bref 33 (1699). allastäds (-städz, -steds) Tegel G. I:s hist. 1: 169 (1622; å motsv. ställe i G. I:s reg.: allestadz; se nedan), Kiöping 55 (1667). al(l)städs (-städz) Jer. 26: 5 (Bib. 1541), Rudbeckius 2 Pred. C 4 a (1622, 1637); i vers: — ∪ Stiernhielm Parn. 2: 6 (1651), Bellman 3: 168 (1769), ∪ — Geijer I. 3: 301 (1824; rimmande med trumf-äss), Franzén Skald. 4: 308 (1832). — allestadz Luk. 9: 6 m. fl. (NT 1526), G. I:s reg. 4: 231 (1527; jfr allastäds). — allestans (-stansz) Messenius Blanck. 21 (1614), Lucidor Hel. E 1 b (1672), Gaslander 254 (1774). allstans Columbus Ordesk. 11 (1678; anf. ss. talspr.), Spegel Gl. 17 (1712: vulgo, alstans); i vers: — ∪ Dalin Arg. 1: 53 (1733, 1754). alleständs Modée Fru R. 5 (1741); jfr allestäns i nysv. dialektiskt färgadt hvardagsuttal; jfr nedan. — alstædt G. I:s reg. 1: 160 (1523; för -städ(h); samma handl. har tiidt (dvs. tid) osv.))
Etymologi
[fsv. alla stads (allestads, allestäds, alla städis, alla stadess, allestädes; jfr alla stadh); jfr nor. allstad(ar), all(e)stads, ä. d. al(le)sted(s), d. allesteds. Ordet har sannol. sin utgångspunkt i en med adverbialsuffixet s ombildad ordförbindelse, i hvilken ALL- ingår med bet. ”alla” l. ”hvarje”; jfr fsv. alla stadhi (ack. pl. af allir stadhir), eg. på alla ställen. Formerna på -stads äro väl närmast att jämföra med de af Rydqvist SSL 5: 143 anförda adv., ss. DAGLIGDAGS, HALFVÄGS, MOTSOLS, UTOMLANDS osv.; formerna på -stades, -städes äro sannol. analogiskt bildade efter mönstret af de många adv. på -es, -is med lång stamstafvelse, ss. fsv. baklängis, inländis, rätsölis (exempelsamling se Därs. 144). Vokalen ä i -städ(e)s kan bero på analogisk inverkan från likartade bildningar l. från de omljudda formerna af stadher, l. kanske snarast på danskt inflytande; jfr ä. nysv. i allan städh (Hund 176 (1605)); jfr äfv. mnt. stede, f., ställe, plats. — Formerna på -stans, -stän(d)s (jfr sv. dial. alla-, alle-stans, -stäns) utgå från ä. former på -stadens (jfr fsv. andhers stadens, flere stadens Söderwall Ordb. 1: 41, 259), *-städens (jfr ett af Feilberg 20 anf. d. dial.-ord, som förutsätter ett ä. *alstädens) o. synas vara bildade med det adverbialsuffix -ens, som ingår i sv. dial. häromsistens, i jånsens, åtminstingens o. d.; jfr äfv. nor. allestan (Ross) af *-staden. Formerna på -stän(d)s kunna dock äfv. tänkas bero på kontamination af former på -stans o. -städes (-städs osv.). — Jfr ANNAN-, EN-, FLER-, INGEN-, MÅNGEN-, NÅGON-, SAMMA-STÄDES m. fl.]
på alla ställen, öfverallt. G. I:s reg. 1: 160 (1523). Och the (dvs. lärjungarna) gingo vth wandrandes cring om byianar, predicandes och helbröghda görandes allestadz. Luk. 9: 6 (NT 1526). Rijkdom finner alstäds Nöye. Stiernhielm Parn. 2: 6 (1651). Han (dvs. Gud) synes ingenstädz och allastädes råder. Spegel Guds verk 26 (1685). Jag bör aldrig vara stilla, utan resa frisk och välmående allestädes omkring. Dalin Arg. 1: 105 (1733, 1754). Menniskorna äro sig lika i alla folkslag och tidehvarf. Samma dygder, samma fel och samma nycker mötas allestädes. Celsius i 1 SAH 1: 129 (1786). Allestäds omkring du (dvs. Jesus) gick, / Gjorde väl och läkte smärtan. Ps. 126: 4 (1819). Mod gagnar allestädes. Tegnér 1: 78 (1825). Allestädes se vi himmelen öfver oss. Franzén Tal 388 (1832). — särsk.
-NÄRVARELSE~0200, äfv. ~1200. (numera mindre br.) Ubiquity .. allestäds närvarelse. Serenius (1734). Guds allestädes närvarelse. Nohrborg 681 (c. 1765). Boström Proped. 31 (1851?). Högligen betvifla (vi) hennes (dvs. kärleksgudinnans) lefvande allestädesnärvarelse i sjelfva Petrarcas (sonetter). B. E. Malmström 1: 70 (c. 1860). —
Spalt A 999 band 1, 1898
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
