Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANSKJUTNING an3~ʃɯ2tniŋ (a`nskjutning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
(jfr ANSKJUTA I 2) -PLATS~2. plats där djuret befann sig, då skottet aflossades mot detsamma. En elgko störtar för ett sådant skott (dvs. genom hjärtspetsen) .. få steg från anskjutningsplatsen. Hemberg Gångarter 54 (1897). Därs. 286. —
(jfr ANSKJUTA I 3) -SKOTT~2. Kontraktet bestämmer .. antalet anskjutningsskott och laddningarnas vigter. SFS 1889, Bih. nr 63, s. 21.
Spalt A 1726 band 2, 1900