| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANVÄNDBAR an3vänd~ba2r, stundom 3~20, hvard. äfv. -vän~ (a`nvändbar Weste), adj. -are.
som kan användas l. är duglig l. lämplig att användas; stundom närmande sig bet.: försvarlig, dräglig. Rosenstein 1: 378 (1810). Kunskaper användbara för samhällslifvet. Hagberg Pred. 2: 11 (1815). Blifva allmänt användbar. Berzelius Kemi 3: 11 (1818; om en idé). Icke allt, som är riktigt, är derför genast användbart. Tegnér 3: 257 (1825). De för menniskans hushållning användbara mineralierna. Palmblad Norge 29 (1846). Ingen sten kan numera vara säker på att få ligga i fred, om han .. är användbar till någon byggnad. Genberg 1: 56 (1866). Hvarje användbar bit af landet. A. B. Blomberg i NF 12: 1126 (1888). Så länge maskinen .. är användbar. Östberg Hjulr. 67 (1897). — särsk.
a) om person; jfr ANVÄNDA 3 c. Franzén Minnest. 2: 366 (1830). Den tidens tillgång på dugliga embetsmän, som voro användbare i de mest olika befattningar. Järta i SAH 23: 38 (1846).
b) tillämplig; jfr ANVÄNDA 4. (Det eviga i historien) är hvad som förblifver användbart på hvar och en tid. Geijer I. 1: 4 (1818). Man (har) ansett sina grundsatser .. skola vara lika användbara på hvilken stat som hälst. Schlyter Jur. afh. 1: 229 (1837). Den .. verld, på hvilken qvantitetens kategori är användbar. Borelius Metaf. 29 (1883).
Jfr OANVÄNDBAR.
Spalt A 1953 band 2, 1900