| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
APANAGE ap1ana4ʃ, n.; best. -et; pl. = l. -er.
1) af folkombuden (l. annan myndighet) anslagna medel till regenthusets (särsk. dess yngre, icke regerande medlemmars) underhåll. Conv.-lex. (1821). Furste som har apanage. Meurman (1846). Apanage bestämmes för hvarje medlem af konungahuset för ett år i sänder. Kôersner Polit. handlex. (1883). Då apanager .. år (1887) anslogos åt arfprinsarne, .. minskades konungens anslag med ett mot apanagerna svarande belopp. Widell Sv. finanser 1: 61 (1900). Ett apanage af 26,000 kr. Därs. 62. jfr: (†) Appenage, apanage kallas den affgifft, som den regerande Fursten .. gifver åhrligen till sina bröder och broders barn, der Regeringen och landet ey må delas. Riddermarck Sv. fr. ordb. (c. 1715). — om till regentens underhåll anslagna medel; civillista. G. M. Stiernsvärd i RARP 1859—60, 3: 400. Vid bokslutet af räkenskaperna öfver konungens hofförvaltning hade visat sig en brist, som icke kunde betäckas utan en förhöjning af konungens apanage. De Geer Minnen 1: 242 (1892). — jfr FAMILJE-, FURSTE-APANAGE.
2) (i sht hvard.) (af föräldrar osv. åt yngre person bestämdt, årligt) anslag till löpande utgifter, kostpenningar. Hans far ger honom ett rundligt apanage. Är ditt apanage otillräckligt, så är jag villig att skjuta till, hvad som fattas. Lönnberg Cas. 120 (1882).
-BONDE ~20. i fråga om ä. ryska förh.: lifegen å till regenthusets underhåll anslagen kronoegendom. J. Hellstenius i NF 1: 881 (1876). —
Spalt A 1969 band 2, 1900