Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARKEGON ar1kegå4n, äfv. -ω4n, n.; best. -et; pl. = l. -er; l. (förr alltid) ARKEGONIUM ar1kegω4nium, äfv. -å4n-, äfv. 10302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[jfr t. archegonium, eng. archegon(ium), fr. archégone, af nylat. archegonium, af tysken G. W. Bischoff 1835 införd benämning; af gr. ἀρχέγονος, stamfader l. stammoder, som utgör l. innehåller ursprunget till ngt, af ἀρχε– (se ARKI-) o. γόνος l. γονή, släkt, stam, ätt (jfr EPIGON)]
bot. benämning på honorganet hos mossor, kärlkryptogamer o. i senare tid vanl. äfv. gymnospermer. Hos Mossorne utbildas inom archegoniet en frukt, hos Filices (dvs. ormbunkarna) ett embryo. Agardh Vextsyst. method. 90 (1858). Honorganen hos mossorna kallas arkegonier .. De äro flaskformiga och innesluta i sin nedre, vidgade del den rundade äggcellen. O. T. Sandahl i NF 6: 1481 (1883). T. Fries Bot. 233 (1897).
Ssgr: ARKEGON-103~, äfv. ARKEGONIE-BUK10300~2. V. Wittrock i NF 1: 981 (1876). —
-HALS~2. —
-VÄGG~2. T. Fries Bot. 214 (1891).

 

Spalt A 2244 band 2, 1901

Webbansvarig