| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
ASPEKT aspäk4t (aspä´ckt Dalin), r. l. m., äfv. (numera bl. i bet. 6) n. (m. Dalin (1850), Kindblad (1867), G. Dalin (1871); n. B. Olavi 183 a (1578; i bet. 1)); best. -en; pl. -er (B. Olavi 101 a (1578; i bet. 1) osv.), ss. n. äfv. = (B. Olavi 101 a (1578; i bet. 1)).
1) [anv. utgående ifrån bet.: sätt(et) hvarpå himlakropparna från sina lägen betrakta hvarandra, senare populärt uppfattadt ss. afseende deras sätt att betrakta jorden] astr. gemensam benämning på vissa ställningar som planeterna, solen o. månen, betraktade från jorden, intaga i förh. till hvarandra; nästan bl. i fråga om ä. förh. o. med tanke på den astrologiska betydelse som dessa ställningar förr ansågos hafva med afs. på framtida händelser o. d.; jfr KONSTELLATION. At månen måtte wara .. vti gott Aspect til Venerem. B. Olavi 183 a (1578). Man skal ey låta Blodh (dvs. åderlåta) .. vthi någon ond Aspect. I. Erici 1: 125 (c. 1640). Thet är nogsampt bekant, at .. altijd vidh the skarpe Saturni och Martis Aspecter, sig Siukdomar mehra yppa och vtbreda, än som andre Tijder. Voigt Almanach 1686, s. B 1 b. Häfftige hitzige Aspecter. Därs. Conjunction ..(,) qvadratur .. (o.) opposition .., hvilka tillsammans heta aspecter. Cronstrand Astr. 1: 14 (1840). De astronomiska fenomen, vid hvilka astrologerna fäste den största uppmärksamheten, voro ”aspekterna” och bland dessa i synnerhet konjunktionerna. E. Jäderin i NF 1: 1248 (1876). De blida planeterna Jupiter och Venus stodo i gynnsam aspekt till hvarandra. Rydberg Vap. 366 (1891).
2) [bet. utvecklad ur 1] (numera föga br.) utsikt, (framtids)vy; förhoppning; i sht i pl.; jfr KONJUNKTUR. Wivallius Dikt. 101 (c. 1640). Den lyckligaste Aspect för Konung August tycktes vara en ny oenighet, som yppade sig i Pohlen. Nordberg 1: 463 (1740). Första veckan (efter bröllopet) glad aspect, / Gynnad af de ljufva smeken. Lenngren 118 (1797). Hvad aspekter har du vid akademien och för framtiden i allmänhet? Tegnér 5: 66 (1811). Han har goda aspekter att erhålla den tjensten. Almqvist (1842). Den gamle skalden .. kan fira sin födelsedag under den glädjande aspekten af en i det närmaste återvunnen helsa. PT 1898, nr 222, s. 2.
3) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera knappast br.) anblick, åsyn; företeelse, syn. Aspect. Något som visar sig för synen. Sahlstedt (1769). Mag-ref, stenpassion och agg / Sades flykta vid aspekten / Af det underbara schagg (dvs. den hel. Bonifacius’ byxor). Lenngren 342 (c. 1799; i uppl. 1857). Fahlcrantz 1: 4 (1835, 1863). Aspect, anskådning, åsyn, utseende. Pfeiffer (1837); jfr 4. Andersson Frem. ord (1857).
4) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera knappast br.) utseende, form, gestalt. Aspect, vtseende, anseende. Swedberg Schibb. 251 (1716). Alla de särskilta och ombytliga aspecter, som nårrskenen visa. Melanderhjelm Astr. 2: 165 (1795).
5) [jfr fr. considérer un objet sous tous ses aspects, envisager tous les aspects d’un sujet] i sht filos. form hvarunder ngt visar sig l. framträder för erfarenheten l. sätt hvarpå det kan betraktas; sida, fas; synpunkt. Det ”ting i sig”, som ser både sig själf och världen i öfrigt i två aspekter, en psykisk och en mekanisk, står en hvar af oss mycket nära. Det är människan. Rydberg Varia 60 (1890). Det fysiska och det psykiska bilda (enl. vissa filosofer) olika sidor, olika faser eller ”aspekter” (företeelser för erfarenheten) af det reella. Rein Psyk. II. 1: 9 (1891). En aspekt eller en viss synpunkt, hvarunder det varande kan betraktas. Borelius Metaf. 351 (1895).
6) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr. äfvensom ryska vid] språkv. i fråga om verben i de slaviska språken: form hvarigenom den gm verbet uttryckta verksamheten o. d. angifves ss. fortgående, fulländad, upprepad osv.; uttrycksform; jfr FÖRESTÄLLNINGS-FORM. (Ryskan) skiljer på olika ”aspekter” i verbet (perfektiv och durativ). J. A. Lundell i NF 14: 148 (1890). Vid de ryska verben märkas: aspekt (uttrycksformer), numerus (osv.). Lilius o. Thillot Rysk spr. 64 (1896). — jfr VERB-ASPEKT.
Spalt A 2500 band 2, 1902