| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
BALALAJKA bal1alaj3ka2 l. —40. r. l. f.; best. -an; pl. -or.
ett slags (i Ryssland af folket använd) luta; jfr HUMMEL. Gälla sånger, balalaikors klang / Ljuda gladt. Runeberg 1: 217 (1841). A. Lindgren i NF (1876). Där man .. hör balalaikan melankoliskt klinga ur steppens fjärran. AB 1890, nr 27, s. 2.
Spalt B 149 band 2, 1898