| Publicerad 1899 | Lämna synpunkter |
BALSAMERARE bal1same3rare2 l. 10400, m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
person som balsamerar l. har till yrke att balsamera. Carlstedt Herodot 1: 279 (1832). Lundquist Ebers Uarda 1: 96 (1880).
Spalt B 183 band 2, 1899