Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BATTANG bataŋ4, r.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid behölls den fr. pl. battans (Gustaf III Skr. 2: 149 (1788)).
Etymologi
[jfr t. battant, af fr. battant, af battre (se BATTERA)]
(föga br.) flygeldörr. I detta ögonblick slogos battangerne opp och Excellensen .. inträdde. Wetterbergh Selln. 33 (1853). — jfr DÖBATTANG.

 

Spalt B 513 band 3, 1901

Webbansvarig