Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BATTING bat3iŋ2, sbst.1, m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr sv. dial. batting, liten pojke, ung stut, liten häst, af en stam *batt-, som sannol. utgår från ett ä. *bant; jfr eng. bantling, barnunge, i sht oäkta, ä. t. banze, litet barn; se för öfr. Rietz, Tamm; jfr äfv. Kalkar]
(i bygdemålsfärgadt tal) pojke, unge, byting; i sht om gosse född af ogift moder. Dalin (1850). Björkman (1889). jfr Almqvist (1842). — jfr ILL-, VILD-BATTING.

 

Spalt B 520 band 3, 1901

Webbansvarig