| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BEFREDA befre4da l. 032 (befre´da Weste; befrèda Almqvist), förr stundom BEFRIDA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (Lind (1738)).
— jfr följ.
1) [jfr motsv. anv. i mnt.] (†) (be)skydda, freda, trygga, bevara; såväl mot fientligheter, våld o. d. som i allm. mot faror, olyckor, olägenhet(er) o. d. (Gud har) honom (dvs. G. I) vthi margehanda raserij och buller .. faderligha befreedat. Phrygius Föret. 38 (1620); jfr b. Kunna icke Rikets gränssor utvidgas; så måge de allenast försvaras och befredas. Frese Sedel. 14 (1726); jfr 2 a. Så har nu Christus förvarat och befredat sin kyrka. Borg Luth. 2: 40 (1753). Handelns befredande. Höpken 2: 572 (1759). Fostrets befredande innom modersskjötet och efter födelsen. Veckoskr. f. läk. 4: 372 (1783). — särsk.
a) [jfr ä. t. darvor euch wöll befriden Gott (H. Sachs)] med prep.-uttr. som angifver det hvarför ngn l. ngt skyddas. At I .. thet (som jag nu framter) försvaren och befreden emot afvundsiuka och missgynnare. Swedberg Gram. Tillskr. 7 (1722). Detta befredade .. väggarna från takdropp. Kalm Resa 3: 183 (1761). At befreda de Hansiske Köpmans Flottorna undan Konung Eriks kryssare. Celsius E. XIV 159 (1774). Om Sultans .. Ordres, hvaraf jag är innehafvare, kunna .. befreda mig ifrån at blifva tagen för Spion. Björnståhl Resa 3: 268 (1779). På det Slussarne .. måge för all skada blifva befredade. Taxa f. Trollhätte kanal-bolag 13 Dec. 1793, s. 6. Befreda sin skog mot åverkan. Meurman (1846); jfr c. — pass. närmande sig intr. anv.: (få) vara i fred l. i säkerhet l. skyddad (för ngt), komma i trygghet. Den som vil vara befredad för allahanda Febrar. Haartman Sjukd. 143 (1765). Renarne .. söka sig närmast til Fjällen, at .. befredas för brömsar. Hülphers Norrl. 3: 67 (1777).
b) skänka skydd l. säkerhet l. trygghet l. tillflykt åt (ngn förföljd o. d.). Skall och ingen (af de förbundna makterna) then annendz .. fiender .. Legde gifua, befride eller beskydde. G. I:s reg. 13: 147 (1540). (Han) lofwadhe sigh willia heelt och hållit skillia hust(ru) Maria S. ifrån sina huus och henne intet mera hyssa eller befredha. Växiö domk. akt. 1676, nr 154. En Regering som är berömd för .. de förfölgdas befredande. Celsius G. I 63 (1746, 1792).
c) med afs. på föremål l. ställe som gm förebyggande åtgärder skyddas mot åverkan, förstöring, obehörigt intrång o. d.: freda; äfv.: fridlysa. Alle Högdiur .. skole wara och blifwa öfwer hela Rijket befredade, så at dhe icke slåes eller fångas af någon, med mindre han på Jacht är privilegerat. Schmedeman Just. 361 (1664). Författningar, som angå befredandet af .. minnesmärken. Berch Hush. 116 (1747). Det öfriga af skogen räknas för allmänningar och befredas genom förbud till publici tjenst. Botin Hem. 1: 104 (1756; efter handl. fr. 1723). (Ett) heligt och befredadt ställe. Strinnholm Hist. 1: 514 (1834). jfr: På tijo åhr efter en sådan planterning, växer en så stor skog, at han kan sedan befreda sig sielf. Rosensten Skog. 4 (1737). — särsk.
α) [jfr motsv. anv. i mnt., ä. holl. o. t.] gm stängsel l. inhägnad freda, inhägna. När de in til Cronones allmänningar stötande Bohlbyar skola afvitras, böra bem(älte) allmänningar befredas. Arnell Stadslag 407 (1730; efter handl. fr. 1682). Befreda en trägård eller skog .. einen Garten oder Wald befrieden, umzäunen. Lind (1749). Möller (1790). — jfr IN-, UPP-FREDA.
β) närmande sig bet.: afstänga l. utestänga andra från (ngt), för egen räkning behålla l. reservera. Ingen, som kommer på (dvs. flyttar till) en annan ort .., (får) biuda til at befreda nogot rum i Kyrckian. Laurelius i KOF II. 1: 439 (1659; med afs. på grafplatser o. bänkrum).
d) med adverbial till rummet: föra (ngn) välbehållen ngnstädes. (Nederländarna skulle i de sv. farvattnen) finne styremen och ledsagere (dvs. lotsar) .., som skulle theriis skeep wtt och inn ij hampnernne befredhe. G. I:s reg. 2: 264 (1525).
2) (†; jfr dock b α) skaffa fred l. lugn l. frid åt; ställa till freds.
a) [jfr motsv. anv. i ä. holl. o. t.] bereda l. skänka fred l. (yttre) lugn åt. Wår allernådigste Drottnings .. stora åhåga till att befreda Christenheten och .. en säker .. fred wårt käre Fädernesland att förskaffa. RARP 4: 26 (1645). Then .. godhe Gudhen (har) omsijdher befredat Rijksens gräntzar rundt omkringh. HSH 32: 298 (1663); jfr 1. Teseus .., / Som med sitt hjeltemod re’n tvehafsnäset befredat. Adlerbeth Ov. 173 (1818; lat. bimarem pacaverat Isthmon).
b) [jfr motsv. anv. i t.] skänka (inre) frid åt, lugna, stilla; ställa till freds; i sht i religiös framställning; jfr FREDA.
α) (numera knappast br.) i uttr. befreda sitt samvete o. d. Bælter Jesu hist. 4: 94 (1757). Sahlstedt (1773). Kindblad (1867).
β) i annan anv. Thet är .. een wichtigh Saak, at man kan .. sitt Sinne förnöya och befredha. Schroderus Hels. beg. skattk. 158 (1638). Ingen gjerning, ehuru helig hon någonsin kan kallas, förmår uphäfva Guds dom, och befreda våra hjertan. Borg Luth. 2: 48 (1753). Man (kan) säga, at samvetet .. vitnar om människans tilstånd och gerningar; dömer henne derefter, och henne i följe deraf antingen qväljer eller befredar. Nohrborg 286 (c. 1765). A. G. Silfverstolpe Skald. Tillegn. (1801, 1814). jfr: Her (på jorden) hwjlar Kroppen sig men Siälen har dock qwjda, / Men Gud i Himmelen skal Kropp och Siäl befrjda. Spegel Guds verk 283 (1685).
c) försona, blidka; ställa till freds. Vicedoms afskickning, hvar med .. Konungen i Pohlen velat på höfligt maner befreda honom (dvs. K. XII), hade han tydt obilligt ut. Nordberg 1: 254 (1740).
d) = BEFREDIGA 2 b slutet. Han är i stånd at befreda alla som hafva at fordra hos honom; er kann alle seine Schulden bezahlen. Möller (1790).
Spalt B 668 band 3, 1901