| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
(†) om trolofning l. äktenskap (l. frieri).
1) tr.: gifta sig med, taga till äkta; möjl. ock: trolofva sig med; äfv.: fria till. (Han) befriade samma Quinfolk, fick jaakord. Växiö domk. prot. 1630, s. 583. Fröken Cicilia .., then Marckgrefwen Christopher til Baden sedan befrijade. Girs G. I 178 (c. 1630). Samma knechtahustru bleff af en Enkling 1650 befrijat. Växiö domk. arkiv 9 Sept. 1652. jfr: Märit Jönssadotter .. then han till sin till kommande hustru befrijat hafuer. Växiö domk. arkiv 1652, nr 120. — särsk.
a) utan utsatt obj. Mången gifuer sigh tyttel (dvs. titel) godh, / som han wore af furstligt blodh, / Till thz han högt befrya kan (dvs. på det att han må kunna skaffa sig ett förnämt gifte). Asteropherus 6 (1609).
b) med refl. pron. ss. indirekt obj.
α) taga (ngn) till hustru. (Han) har befrijatt sigh een Änkia här i socknen. Växiö domk. akt. 1680, nr 31. Den som sig en Gille-Broders Dotter eller Änkja befrijar. Stiernman Com. 6: 97 (1712).
β) [jfr ä. d. handt wille befrie seg en høstru] i uttr. befria sig make, skaffa sig en maka. Tå (när man skaffat sig besked om den påtänkta flickans egenskaper) kan man med bettre maner sig make befrja. Stiernhielm Bröll. 419 (c. 1650).
2) refl.: trolofva l. gifta sig l. ingå äktenskap. Må .. icke heller them (dvs. främmande trosbekännare) varda tilstadt at sig här befria eller till at bo nedersetta. RA 3: 102 (1593). (Han) befriade och gifte sig der vid en Fröken. S. Elofsson i HSH 12: 145 (1599); jfr 1. Hvilken sigh uthi allt för högh slächt befrijar, han gör sigh flere herrar än svägrar. T. Johannis Huusregla Q 7 b (1610). Sigh .. medh een dygdsam Maaka befrija. Chronander Bel. D 3 b (1649). Elizabeth i Svartarp will enteligan befrija sigh medh en man här j staden. Växiö domk. arkiv 1650, nr 20. Holm N. Sv. 131 (1702). jfr: Han befrijade sigh (dvs. befryndade sig) .. medh them igenom itt besynnerlighit (dvs. särskildt) Swågerskaps band. Schroderus Liv. 42 (1626).
Spalt B 674 band 3, 1901