| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEHANDLA behan4dla, i Sveal. äfv. 032 (beha´ndla Weste; behànndla Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE (mindre br.).
Anm. Ss. af språkprofven framgår, hafva de olika bet. lånats vid olika tid, de nu brukliga först vid slutet af 1700- l. början af 1800-talet.
1) (†) göra, utföra, verkställa? Att saltpeters siuderiedt bringas i rijkedt på gong, sådant anställandhes i alle de landh och ortar, som undher Sveriges chrona belägne ähre, och på sätt som sig best låther behandla. A. Oxenstierna Skr. 1: 462 (1633).
2) [jfr motsv. anv. i ä. d.] (†) intr.: underhandla, förhandla. Dedt är bättre att dee tractera (dvs. underhandla), som kunne referera sigh på Regeringen, än någon aff Regeringen skulle medh dem (dvs. Rigas invånare) här om behandla. RP 6: 559 (1636). Effter som han tå intet hade någon commission ther öffver att behandla. Därs. 771.
3) [jfr motsv. anv. i ä. d. o. t.] (†) köpslå om, öfverenskomma om priset på. Behandeln .. de pretio transigere, behandla. Dähnert (1746). Behandla .. einen Kauf oder Handel über etwas schliessen. Möller (1790).
4) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t. samt fr. manier] handhafva, handtera, sköta, använda. Han är skicklig i att behandla .. mejseln, huggjernet. Almqvist (1842). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i ä. holl.] med afs. på musikinstrument: spela, traktera. Almqvist (1842). Åt musiken egnade han ej obetydligt af sin tid, behandlade med framgång pianot. Crusenstolpe CJ 2: 63 (1845). Lyra, flöjt och syrinx behandlar han (dvs. Amor) con amore. Lysander Föredr. 21 (1855).
b) [jfr motsv. anv. i t.] närmande sig 5: använda l. bruka l. begagna (ngt ss. ngt); jfr BEHANDLING 1. Vissa lånord i svenskan hafva af somliga författare behandlats som maskuliner, af andra som femininer. Rydqvist SSL 2: 64 (1857). Hvarje individ .. behandlar (språket) .. såsom sin egendom. Cederschiöld Skriftspr. 8 (1897); jfr 5.
5) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t. samt fr. manier] i fråga om ett visst förfaringssätt som obj. underkastas: förfara med, handskas med; jfr BEHANDLING 2. Denne författare behandlar språket, versen med stor ledighet, tämligen vårdslöst; jfr 4. Emanuelsson Polyb. 1: 37 (1833). Jag behandlar aldrig penningangelägenheter såsom barmhertighetsverk. Rydberg Ath. 277 (1866). Geväret .. skall .. behandlas med största aktsamhet och omsorg. Underv. f. inf. 1897, s. 98. jfr POST-, TULL-BEHANDLA. — särsk.
a) handlägga (ett ärende, ett mål o. d.); jfr 7 o. BEHANDLING 2 a. Rätten beslöt, att kärandens båda kraf skulle behandlas såsom skilda mål. Hans inlaga behandlades med stor skyndsamhet af vederbörande departement. De utaf H(ärads)R(ätte)n å de särskilda sammanträdena behandlade inteckningsärendena. NJA1 1899, s. 70. — jfr SLUT-BEHANDLA.
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] göra (ngt) till föremål för ett visst förfarande i syfte att på ngt sätt påverka l. förändra (det); med prep. med: utsätta för inverkan af; jfr BEHANDLING 2 b. Behandla mjölk med is. Fischerström 4: 390 (1792). Kopparen kan .. på våta vägen oxiduleras .. med .. mindre besvär, än då den behandlas med jernoxid. Berzelius Kemi 2: 418 (1822). Hufvudbyggnaden (vid en fabrik för tillverkning af ozokerit), i hvilken destillaterna kondenseras och behandlas. Tekn. tidn. 1871, s. 131. jfr IS-BEHANDLA. — särsk. i fråga om mekanisk påverkan: bearbeta. Den skickliga arbetaren bör .. vara så förtrogen med sina verktyg och de materialer, han bearbetar, att han vet att behandla ett för honom möjligen främmande material med de vanliga verktygen. Tekn. tidn. 1871, s. 138. Hildebrand Medelt. 1: 923 (1894).
c) [jfr fr. manier i samma anv.] i fråga om konstnärligt förfaringssätt: bearbeta; äfv. om (anordning o.) dekorering (af ett rum, en yta o. d.), retuschering (af en tafla) o. d.; i allm. med adverbial till sättet; jfr BEHANDLING 2 c. Ornamentalt behandladt smidesjern. Tekn. tidskr. 1882, s. 166. Det rikt behandlade choret (i S. Antonio i Padua). Lindgren Ital. 44 (1896). — i bild. Hvem har min taflas dager så behandlat? B. E. Malmström 6: 208 (1845).
d) (mindre br.) med afs. på litteraturalster: bearbeta; jfr BEHANDLING 2 d. Griselda. Dramatisk Dikt .. af F. H. .. Fritt behandlad, efter Tyskan. Arfwidsson (1838; boktitel).
e) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] sköta (en patient l. sjukdom o. d.), låta undergå en viss kur; jfr BEHANDLING 2 e. Behandla ngn för en åkomma. Hartman Husläk. 137 (1828). Jag .. behandlade sjukdomen .. med calomel och opium. Hwasser V. skr. 1: 66 (1852). Från denna stund behandlade han energiskt med vatten alla pojkar, som anmälde något illamående. N. P. Ödman Minnen 2: 241 (1881). Jämte sin uppgift såsom läroverk har (Gymnastiska central-)institutet äfven .. att med sjukgymnastik behandla sådana sjuka, för hvilka gymnastisk behandling anses gagnelig. K. Linroth i Stockholm 1: 506 (1897). Behandla sår medels instrumenter och (utvärtes) läkemedel. Odenius Celsus 11 (1898). — i bild. Remmer Theat. 1: 187 (1808, 1814). — jfr VATTEN-, ÖFVER-BEHANDLA samt ANTIFEBRIN-BEHANDLAD m. fl.
6) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] göra till föremål för vetenskaplig l. undervisande l. poetisk l. konstnärlig framställning o. d., afhandla, framställa; jfr BEHANDLING 3. Sången öfver Ödet behandlar ett svårt ämne. Tegnér 3: 180 (1817). Walter Scotts patronessa .. bad honom poetiskt behandla en i orten gängse folksaga. Geijer I. 2: 202 (1839). Schlosser .., som sjelf endast kritiskt behandlat historien. Snellman Tyskl. 144 (1842). Detta ämne har ännu ej blifvit behandladt, hvarken i dikt eller målning. Dalin (1850). Denna sida var .. den enda, hvari ämnet ej öfversteg behandlarens förmåga. Atterbom Siare VI. 1: 291 (1852). De utmärkte tänkare, som behandlade naturrätten, sökte .. att .. härleda rätten ur menniskans väsende. Claëson 1: 136 (1857). Ett mathematiskt arbete (i den skriftliga mogenhetsexamen), behandlande två geometriska och två algebraiska problemer eller theoremer. SFS 1862, nr 25, s. 3. I ett par .. väl skrifna .. uppsatser behandlar V. Viktor Rydberg. Wirsén i PT 1901, nr 293 A, s. 3. — jfr NY-BEHANDLA.
7) [jfr motsv. anv. i holl.] (i allm. på visst antaget l. föreskrifvet sätt) göra (en fråga, ett förslag, en motion o. d.) till föremål för pröfning (o. afgörande l. uttalande); yttra l. uttala sig om, dryfta, diskutera, debattera; ofta närmande sig 5 a; jfr BEHANDLING 4. Frågan är ännu icke behandlad af andra kammaren. Det har länge varit tidens fel, att lättsinnigt behandla allt. Lehnberg Pred. 2: 59 (c. 1800); jfr 5. Ett .. fritt .. folk, .. hvars regeringsärenden offentligen behandlas och granskas. Järta V. skr. 1: 46 (1809). Regeringens propositioner blefvo i allmänhet välvilligt behandlade (af 1876 års riksdag) … Den enda fråga bland dem, uti hvilka jag tog del, som behandlades med något större hetsighet, var det hvilande grundlagsförslaget om en statsminister såsom den främste i statsrådet. De Geer Minnen 2: 190 (1892); jfr 8.
8) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] bemöta, förfara med, uppföra sig mot, gå till väga mot; jfr BEHANDLING 5. Behandla ngn väl, illa, orättvist, efter förtjänst. Slafvarna behandlades ofta grymt. G. Adlersparre i LBÄ 1: 79 (1797). Det moraliskt orätta i ett för hårdt behandlande af qvinnan. Tegnér 3: 479 (1812). Här på landet behandla mig alla menniskor som en utmärkt, en utomordentlig person. Almqvist A. May 84 (1838). Barn måste behandlas annorlunda än ynglingar. Tegnér 3: 441 (1843). Judarne, som .. länge (varit) behandlade med öfvermod och förakt. Rydberg Ath. 272 (1859, 1866). Abram blef af honom (dvs. Farao) väl behandlad. 1 Mos. 12: 16 (öfv. 1893). Ryttaren bör .. alltid behandla sin häst med välvilja. Underv. f. rytt. 1896, s. 92. Hennes mor pinade henne och behandlade henne som en tjänstepiga. Lagerlöf Kungahälla 175 (1899). jfr: Nationella fel iakttagas sällan af infödingar, eller behandlas de med skonsamhet. Rydqvist Resa 99 (1838).
Spalt B 852 band 3, 1902