| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEHÅLLNING behol4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (behå´llning Weste; beh`ållning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
I. (föga br.) mer l. mindre abstr. Almqvist (1842; betecknadt ss. föga br.). — särsk. (†) till BEHÅLLA 7. Fornempda behålning ther påffuen eller biscopana for sich behålla några synders aflösning. O. Petri Sakr. B 3 a (1528).
II. mer l. mindre konkret.
1) (†) tillhåll, vistelseort; jfr BEHÅLL 3. Reducem facere komma en i sin gambla beholning. Gl. Ter. 72 (c. 1550).
2) [jfr d. beholdning] (†) = BEHÅLLARE 1. I den vänstra (gången) dryper vatten, som samlas i en behållning, och åtminstone till en del underhåller den bäck, som härifrån faller uti Rhone. Bergman Jordkl. 152 (1766). A. Modeer i VetANH 13: 101 (1792). jfr VATTEN-BEHÅLLNING. — om utvidgning på blåsrör. Det äldsta (blåsröret) .. ansågs för ofullkomligt därföre, at därtil icke var lämpad någon behållning, hvaruti de under blåsningen upkommande vattenacktige dunster kunde samlas. A. Modeer i VetANH 9: 69 (1788).
3) [jfr d. beholdning] om ngt som man har (l. som är) i behåll l. kvar; jfr BEHÅLLA 1, BEHÅLLEN 1 b. Drysell (1728). Behållning .. der Rest, überrest. Lind (1749). Behållning .. Residuum. Sahlstedt (1773).
a) i fråga om ekonomiska förh.
α) om återstod af egendom i allm., utan att ngn tanke på penningvärde framträder: öfverblifvet förråd, öfverskott. Foderbristen hade blifvit kännbar, om det icke hade funnits behållning af både hö och halm från föregående år. Behållning .. das Erübrigte. der Vorrath. Dähnert (1784). Behållning .. Vorrath. Möller (1790). jfr FODER-, FÖRRÅDS-, PROVIANT-BEHÅLLNING. — (†) utan angifvande af hvari behållningen består. Til at lemna dem (dvs. de polska bönderna) sin (dvs. deras) lilla behållning i ro, skyndade Hans Maj:t vidare. Nordberg 1: 820 (1740).
β) (i allm. bokförda, i penningar bestående l. till penningvärde beräknade) återstående tillgångar, öfverskott; i sht ss. representerande en persons l. institutions o. d. förmögenhet vid visst tillfälle, vare sig hela förmögenheten afses l. på viss räkning, särsk. bankräkning o. d., upptagen del däraf. Behållning vid senaste bokslut l. från år 1901 l. d. 31 Dec. 1901. Behollningen af cassan. Serenius (1741). Balancer och behållningar i Ränteriet. Vg. fornm. tidskr. 6—7: 32 (i handl. fr. 1755). Personer, hvilka .. vilja uti Riksgälds-Contoiret hålla Räkning, kunna icke å .. (sina) Behållningar assignera mindre än Tio Riksdaler. Kungör. 28 Dec. 1792, s. 3. Med Behållning i Cassan förstås ej hvad som öfverblifver, sedan utgiften från inkomsten blifvit afdragen; utan allt hvad Cassan verkeligen äger, både fruktbart och ofruktbart. Försl. t. skolordn. 1817, s. 97. Den efterlefvande enkan sattes i stånd, att, med tillräcklig andel af boets behållning, finna utväg till näringens obehindrade fortsättande. Olivecrona Lagb. gift. 116 (1851). Behållningen 1826 utgjorde endast 599 rdr b:ko. Ljunggren SAHist. 2: 25 (1886). I U. var det ytterligt svårt att erhålla visshet om huru mycket som verkligen var att disponera af de stora behållningar, hvarmed de invecklade räkenskaperna skyldrade. De Geer Minnen 2: 281 (1892). jfr FRIMÄRKS-, GULD-, KASSA-, VARU-BEHÅLLNING m. fl. — i bild (jfr b). Thetta (dvs. bokens utlofvade innehåll) är nu hela capitalet, bestående af fem goda summor vti debet: Men credit lärer röja ballancen. En del kommer .. vnder titul af beholdning. Rydelius Förn. Föret. § 20 (”19”) (1718, 1737).
γ) vinst, inkomst, i sht nettoinkomst. Carlstedt Herodot 2: 307 (1833). Utaf den af handeln blifvande vinsten .. skall .. icke mer än Kr. 000 till oss hvardera utgå och den öfriga behållningen läggas till rörelsekapitalet. Smedman Kont. 5: 33 (1872, 1893). Brännerierna skulle nu börja gifva behållning, i stället för kostnader. Odhner G. III 1: 497 (1885). Languedocs-kanalen .. lemnade 800,000 francs i behållning. De Geer i 3 SAH 1: 163 (1886). — jfr BRUTTO-, NETTO-, ÅRS-BEHÅLLNING m. fl.
b) [sannol. utveckladt ur a] i annan anv., i sht i fråga om ideella förh., ofta bildl. anv. af a β o. γ: öfverskott, vinst; varaktigt gagn, nytta. Den enda behållning jag har af allt mitt arbete är ökad erfarenhet. Man har ej någon behållning af en dylik predikan. Höpken 1: 223 (1745). Pröfvom allt och behållom det bästa; skulle också hela behållningen sluteligen belöpa sig till blott några strödda skärfvor af sanningens rena guld. Leopold 4: 45 (c. 1820). Sjön Venern .. gör behållningar af vatten från ett år till ett annat. Forsell Stat. 18 (1836, 1844). Evigt han (dvs. tanken) från timligt sofrar / Och på sådant sätt förkofrar / Sin behållning stund från stund. Strandberg 1: 295 (1868). Så länge man jämförde blott tvenne folks språk och gudalära, t. ex. grekernas och romarnes, var behållningen klen. Lysander Skr. 206 (1874). Att en sjelfständig tillvaro räddades, var Sveriges behållning af den dyra insats, som blifvit gjord af menniskolif och af krafter. Svedelius i SAH 55: 161 (1879). Jag är viss om, att otaliga .. gjort samma erfarenhet som jag och däraf haft verklig behållning för lifvet. S. J. Boëthius i Sv. tidskr. 1891, s. 481. En särskild behållning af dem (dvs. af lagarna för barnen på Stjärnholm) för hela lifvet var för oss alla en sträng laglydnad och påpasslighet. De Geer Minnen 1: 11 (1892). Att läsa med nöje, förstående och behållning. Cederschiöld o. Olander Vinkar 26 (1901).
(II 3) -LISTA~20. (mindre br.) De äro redan ”gamla” dessa outslitliga (flintlås-)gevär .. och dock är det ju endast 25 år sedan, de i ”behållningslistorna” upphörde att finnas till. Spak Handskjutv. 42 (1890). —
(till BEHÅLLA 6; jfr BEHÅLLNING II 2) -RUM~2. (föga br.) På tredje dagen beredde Han Jorden, skiljandes Vatnet i egna behållningsrum, från det torra och fasta. Alnander 31 (1770).
Spalt B 891 band 3, 1902