BEHÖRNING, f.; best. -en.
(†) tillbehör; jfr BEHÖRING. See till, at redeligen och wäl tillstår i Hwsen, och medh allehanda Hwsens Käril och annat Innedöme till behörningen, såsom är Glaas-fönster, Nycklar, Dörar, Bordh, Bänker, .. Stoolar, Sängiar (osv.). Brahe Oec. 85 (1585). Iagh (gaf) Kyrkione en förgylltt Kalck medh .. (paten) och all behörningh. Rääf Ydre 4: 111 (cit. fr. c. 1629). — jfr TILLBEHÖRNING.
