| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEKYMMERSAMHET beɟym4ersam~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 0300~2, stundom 030~20 l. 040~10 (betj`ymmersámmhet Almqvist), r. l. f.; best. -en.
1) (numera mindre br.) till BEKYMMERSAM 1. Almqvist (1842; betecknadt ss. mindre br. i denna bem. än i bet. 2, ehuru förhållandet säges vara motsatt vid BEKYMMERSAM). Dalin (1850).
2) (numera föga br.) till BEKYMMERSAM 2. Wi .. sökie med hiertans bekymmersamhet wår Jesum. Swedberg Sabb.-ro 610 (1697, 1710). (Sekreta utskottet har) utaf handlingarne .. med bekymmersamhet inhämtat, det Rysslands hemliga afsigt går derpå ut, at … Höpken 2: 38 (1746). Då Eder ynnest för tvänne år sedan kallade mig til Ledamot af detta vittra Samfund, upväcktes hos mig mycken bekymmersamhet öfver min ringa förtjenst emot en sådan mig bevist oförtänkt heder. Westerman Præs. i VetA 1770, s. 3. Hallenberg Hist. 3: 462 (1793). Dalin (1850).
3) (†) till BEKYMMERSAM 4: månhet, nitälskan, nit. Wi Swenske .. borde med större omhoga och bekymmersamhet skiöta och rychta wårt egit modersmål. Swedberg Ungd. 448 (1709). När texten gifwer ther anledning til, moste man med gudelig bekymmersamhet och nit af Gudz ord straffa the synder, som mest gengse äro. Dens. Dav. § 8 (1713). Schönberg Bref 1: 65 (1772).
4) (†) till BEKYMMERSAM 5: omsorg, omtanke. Afzelius Benzelius 1: 38 (cit. fr. c. 1700). (Språket måste) när thet råkar i oredo och olag, åter med bekymmersamhet och beskedelighet vprettas, lagas och faststellas. Swedberg Schibb. e 2 b (1716). Vår (dvs. ständernas) beständiga bekymmersamhet om Lands-Culturens uphielpande. Sv:s r:s ständers besl. 1747, § 10; jfr 3.
Spalt B 999 band 3, 1902