| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEKYMMERSAM beɟym4er~sam1, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (beky´mmersam Weste; betj`ymmärsámm Almqvist), adj. -samme, -samma; -sammare. adv. -T; jfr BEKYMMERSAMLIGEN. —
1) som förorsakar l. ingifver bekymmer (se d. o. 2); oroande, brydsam; om sak. Jag har det ganska bekymmersamt under dessa dyra tider. Den politiska ställningen är ganska bekymmersam. Det ser bekymmersamt ut för honom. På Rijkzdagar (har varit) .. bekymbersampt .., hurulunda all fahra förebyggias och afwändas kunde. RARP 4: 483 (1650). När nöden tryckte menigheten, voro de i en bekymmersam ovisshet, til hvilka af Gudarna eller helgonen de hälst borde vända sig. Botin Hem. 2: 44 (1756, 1789). Bekymmersamma (lefnads-)vilkor. Tegnér 4: 329 (1833). En ganska bekymmersam belägenhet. Almqvist (1842). Att konungen anslöt sig till Horns motståndare, gjorde dennes ställning bekymmersam. Malmström Hist. 2: 135 (1863, 1895). Ekonomiskt bekymmersamma tider. De Geer Minnen 1: 7 (1892).
2) (numera föga br.) = BEKYMRAD 2, 3; om person, sinnesstämning, uppsyn o. d. Bekymbersam, Anxius. Lex. Linc. (1640). Herburt tyckte illa om fadrens wrede uppå sigh, och wardt der utaf mycket bekymmersam. Peringskiöld Vilk. 300 (1715). (Jag) finner .. Er altid så tanckfull och bekymmersam. Modée Håk. Smulgr. 3 (1739). Bekymmersamt folk, Homines afflicti. Schultze Ordb. 2504 (c. 1755). Min cousines sorgsna och bekymmersamma humeur. Schröderheim Opt. 7 (1794). Bekymmersam uppsyn. Dalin (1850). Hon såg ovanligt bekymmersam ut i dag. Hon bar någonting på sitt hjerta. Topelius Planet. 1: 54 (1886, 1889).
3) (†) = BEKYMRAD 4. Eneman Resa 2: 23 (1712). jfr: Var bekymmersam om (dvs. tag dig af) sotdöde männ, druncknade eller vapndöde, och laga granneliga om deras lik. Biörner Vols. 55 (1737); jfr 4.
4) (†) = BEKYMRAD 5. Ganska bekymmersam om natt (dvs. vid nattetid) / Leyon och Gåsen hålle wacht. Sigfridi H 6 a (1619); jfr 5. Wara omtänckt och bekymbersam, huru som Källeröö församblingh, kan bli medh een .. godh Capellan försedd. Växiö domk. akt. 1675, nr 105. Een flijtig och bekymmersam Naturens vthransakare. Rel. cur. 295 (1682). Omhugse och bekymmersam, at Kongl. May:tz och Stadzens rättigheter .. icke på något olofligit sätt .. förminskas. Edsform. f. borgmäst. o. råd 1687, s. A 3 b. (G. II A. var) Bekymmersam om then rätta Evangeliska Lärans Förswar. Spegel Kyrkohist. 1: 66 (1708). Altså woro Apostlarna ganska bekymmersamme och omtenckte, at låta the Christna wara .. öfwerhetenne .. vnderdånige. Swedberg Dav. § 95 (1713). Om vi .. vore så .. bekymmersamme .. til at .. läsa vår Svenska Bibel .. som vi läse fremmande språks böker. Dens. Gr. 22 (1722). (G. I:s) grannar .. började blifva så bekymmersame om hans vänskap, som de förr varit om hans störtande. Celsius G. I 432 (1753, 1792).
5) (†) = BEKYMMERLIG 2. (Isl.) Radvandur .. Försichtig och bekymmersam i rådande. Verelius Ind. 199 (1681). En viss corrector .. förordnas (att läsa korrektur på den nya bibelöfversättningen), som både förstår verket och är flitig och bekymmersam. Afzelius Benzelius 2: 194 (cit. fr. 1698). De rådlade uppå det förtroligaste och bekymmersammaste. Celsius G. I 365 (1746, 1792).
Spalt B 998 band 3, 1902