| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
BEREDELSE bere4delse, i Sveal. äfv. 0302 (bere´delse Weste; berèdälse Almqvist), r. l. f. (f. Lind (1749), Lundell; m. Sahlstedt, Weste, Almqvist); best. -en; pl. -er.
vbalsbst. till BEREDA.
1) (föga br.) till BEREDA 2: beredning (se d. o. 2), tillredande, tillredning. Beredelse .. af förgift. Biberg 3: 489 (c. 1823). — (†) konkret: beredning (se d. o. 2 d), preparat. Åthskillige .. beredelser aff Antimonio, Swafwel och Salpetter. Hiärne Surbr. 141 (1680). — särsk.
a) till BEREDA 2 b: tillagande, tillagning. Alla .. täflade i beredelsen af tårtor, bakelser, glacer. Palmblad Nov. 4: 123 (1851).
b) (†) till BEREDA 2 c; jfr KONSEKRATION. Sacramentzens (dvs. nattvardens) beredelse eller wijgning. L. Petri Dial. om nattv. B 2 b (1562).
2) (†) till BEREDA 3. Then Romerske Leutenanten .. Lemnadhe .. så månge .. qwar, som honom syntes, til Stormtyghens .. beredhelse, nogh wara. Schroderus Liv. 423 (1626).
3) (†) till BEREDA 4: åvägabringande, åstadkommande. Man talade om beredelse af ett kongl. rescript, att alla våra undervisningsverk skulle köpa denna bok. S. Ödmann (1815) i 2 Saml. 4: 135.
4) (numera föga br.) till BEREDA 6: förberedelse; inledning; jfr BEREDNING 3. Samma Interim .. war intet annat, än een rätt bereedelse och ingongh til Papisterijet igen. Tegel G. I 2: 277 (1622). Så har han (dvs. den dödsdömde) ej behöft anse (dvs. åse) de sorgeliga beredelserna til en våldsam död. Ågren Gell. 32 (1757). Höj dina tankar öfver beredelsernas verld. Lehnberg Pred. 2: 202 (c. 1800). Johan Casimir, bestört och rådlös, sände honom till mötes sin Kammarherre Prziemski, för att anhålla om stillestånd såsom en beredelse till fred. Franzén Minnest. 1: 335 (1820). — jfr RIKSDAGS-BEREDELSE.
a) till BEREDA 7 a. Beredelse och Rustning til itt nytt Krigh. Lex. Linc. (1640, under comparatio). Beredelser till en resa, till krig. Dalin (1850). De skulle .. som beredelse till måltiden två sina händer. Hildebrand Medelt. 1: 52 (1879). Est. 2: 12 (öfv. 1903).
b) till BEREDA 7 b. Ingen kan, utan sorgfällig beredelse, vandra såsom tillbörligit är i den kallelse deruti han kallad är. Hagberg Pred. 2: 78 (1815). (De) som sig till beredelse för Presteståndet anmäla. Ödmann Anv. t. skrift. 59 (1823). Hans beredelse till afgångsexamen. Kindblad (1867). — jfr EXAMENS-BEREDELSE.
c) till BEREDA 7 c α. Thet H. korset .. är och en beredelse til Himmelrijket. Muræus 2: 385 (1648). jfr: Huru hwar och een Christen Menniskia .. må både lefwa och döö. Vthi åthskilielige Andelige beredelser och öffningar förklarat. Schroderus Casm. 1 (1615). — särsk.
α) till BEREDA 7 c α α. Om Dödsfångars beredelse. Handb. 1811, s. 139. C. Eichhorn i NF 16: 457 (1892). — särsk.
α’) (föga br.) med prep. mot. Adalrik .. stod i en stadig beredelse mot döden. Mörk Ad. 1: 320 (1743).
β’) i uttr. sitta på beredelse, om dödsdömd fånge. Fånge, som satt på beredelse. P. Sjöholm i Tidskr. f. fængselsv. 1882, s. 3.
β) till BEREDA 7 c α β’. (Skriftermålet) brukas til en beredelsse, för än en går til Herrans Natward. Laurelius i KOF II. 1: 165 (1659). Måtte ingen nalkas detta nådens bord (dvs. altaret), utan rättskaffens beredelse! Handb. 1811, s. 147. — närmande sig bet.: beredelsetid. Knappa 8 dagar .. återstodo af vår beredelse. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 162 (1831).
(5) -DAG~2.
1) (mindre br.) om dagen före judarnas sabbat: tillredelsedag. Judarnas Påska-Högtid tilstundade, och beredelsedagen war förhanden. Spegel Pass. 461 (c. 1680). Ödmann Str. förs. 4: 115 (1822).
2) i allmännare anv., bildl. Huru skulle ej deras dag (hvilka i lefnadens morgon kommit till Jesus o. förblifvit honom trogna) .. gå fram som en stilla beredelsedag till helgonens stora högtid i himmelen. Wallin 1 Pred. 3: 365 (1839). —
(4) -FRID. (†) preliminärfred. Sedan mellan kejsaren och Kur-Saxen beredelsefriden uti Pirna blifvit afslutad. Fryxell Ber. 7: 130 (1838). —
(5) -TID~2.
a) till 5 a. Ännu var han (dvs. konung August) ej så nära, att icke Horn kunde begagna några dagars beredelsetid. Svedelius i SAH 54: 216 (1879).
b) till 5 b. Bergklint Vitt. 291 (1777). Almquist (hade), under sin beredelsetid för graden, ifrigt sysselsatt sig med de lefvande europeiska språken. Lysander Almqv. 272 (1878).
c) till 5 c. Adventet, en beredelsetid till den stora Högtiden. Ödmann Str. förs. 4: 342 (1822). Lifvet här nere är en beredelsetid. Rundgren Minnen 2: 193 (1883). särsk. till 5 c β. Gif dem (dvs. de barn som beredas till sin första nattvardsgång) nåd, under deras beredelsetid, att lära rätt känna vigten och värdet af detta förbund (dvs. döpelseförbundet). Handb. 1811, s. 62; jfr Handb. 1894, s. 90. —
(4) -VÄRKAR~20, pl. (numera föga br.) obst. öppningsvärkar, förberedande värkar. Beredelsevärkar .. Andra skiftet i förlossningsarbetet, från det modermunnen börjat öppna sig, till dess han blir utplånad. Cederschiöld Ordl. (c. 1847, under värkar).
Spalt B 1232 band 3, 1903