| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESKEDLIGHET beʃe4dlig~he1t, hvard. äfv. -ʃe4l-, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (beske´dlighet Weste; beschèdlighét Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. (föga br.) -er.
1) [jfr fsv. tel mera wissu ok biskedilihet] (†) till BESKEDLIG 1: tydlighet, klarhet, reda, redighet. Och effter tesse clagemål .. icke äre mykitt skickeligen eller beskeedeligenn vtsatte … Derföre är änn nu wår alffuarlige wilie och befalning, att thu och landzfougterne .. wele änn nu ytterligere late ransake, vpspörie och vtsättie samme clagemål, szå att the motte haffue någenn skick och beskeedelighet medt sig. G. I:s reg. 16: 704 (1544).
2) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) till BESKEDLIG 2, = BESKED 2. 2 Petr. 1: 5, 6 (NT 1526; öfv. 1883: förståndighet, Luther: bescheydenheyt, Vulg.: scientiam, gr. γνῶσιν). Thenne boken Machabeorum skal medh fornufft läsin och hördt wara, thz är, medh stoor beskedeligheet och rettan doom. O. Petri Sakr. 27 a (1528). Ingen ting är Domarenom så storligen aff nödene som beskedeligheet, at han weet när han skal wara sträng, och när han skal wara mild i Laghen. Dom.-regl. mom. 25 (c. 1530). Min son, .. bögh tijn öron til mina läro, At tu må behålla godh rådh, och tin munn weta beskedheligheet. Ordspr. 5: 2 (Bib. 1541; Luther: unterschied). När nu then saaken (dvs. reformationen) begyntte alffwarligen företagas .., felade doch hoos mongom them ther saakena driffwe, then beskedeligheet och förstånd som ther hoos wara borde. Svart Är. 78 (1560). Therföre skola the wijse och förståndighe, wara försichtige, och medh beskedligheet och förnufft sigh wäl bewara. Fosz 56 (1621). Beskedelighet .. Förnuftighet, förståndighet. Schultze Ordb. 4233 (c. 1755). En Far, som med et billigt förtroende til sin Sons förstånd och beskedlighet, låter honom taga några steg på egen hand. H. Järta i LBÄ 16—17: 159 (1798).
3) (†) till BESKEDLIG 3, = BESKED 3. Doch scal man j all ting haffua beskedeligheet, at man icke så förtrycker then gamla Adam med fasto och annor strengheet, at wij förderffue wor eghen kropp ther med. O. Petri Sal. H 1 b (1535). L. Petri Kyrkoord. 29 b (1571). Doch skole wij .. bruka vthi thetta fallet (dvs. uti sorgen öfver de döda) itt Christeligit mått, och tilbörligh beskedeligheet. Phrygius Likpr. ö. Marg. Olai C 7 a (1608). Beskedeligheet, .. moderatio. Lex. Linc. (1640). Bruka beskedelighet uti skämtande, Moderationem in jocando adhibere. Schultze Ordb. 4233 (c. 1755).
4) (†) till BESKEDLIG 4, = BESKED 4. (Borgerskapet) förmantess .., at hwar uthij sitt huuss hafwer noga upsicht, och Låther ingen få mehra öll eller Brennewijn ähn dhe see dhe medh beskiedeligheet draga kunda. Växiö rådstur. prot. 1675, s. 97. Pfeif De habitu 264 (1713; se under BESKED 4). De (hade), emot den beskedlighet och höflighet som hos alla Christeliga Mackter brukelig är, alla dagar skutit Morgon och Afton åt Kongl. Högquarteret. Nordberg 1: 422 (1740). Beskedelighet .. skickelighet, höflighet. Schultze Ordb. 4233 (c. 1755).
5) (numera mindre br.) till BESKEDLIG 5: städadt sätt, hygglighet. Presterskapet hyser den öfvertygelse at Svenska Allmogens .. beskedlighet .. är en fölgd af dess .. Konungars .. omsorger, i Författningar til befrämjande af Gudsfruktan och sedighet. Ups. möt. besl. 1793, s. B 1 a. Är han (dvs. gossen) trög, sömnig, dufven, så kallas detta för beskedlighet och ett stadgadt väsen. Tegnér 3: 410 (1838).
6) (†) till BESKEDLIG 6: blygsamhet, anspråkslöshet. Medh Ödmiukheeten föllier gärna Beskedeligheet, at man Gudh inthet föreskrifwer, vthan beder allenast om Warkundsamheet. J. Matthiæ 1: 362 (1658). Et .. beröm, som hans beskedelighet förkastade. Düben Skaldek. Föret. 2 (1721). Beskedelighet uti klädedrächt. Lagerström Den gir. 49 (1731). Den särdeles beskedlighet med hvilken Förf. sjelf yttrar sig om detta sitt försök. Calonius 3: 127 (1803). Antingen han sjelf, i sin beskedlighet, mindre än andra, uppskattade sin förtjenst, eller … Wallin Rel. 4: 515 (1837). Jag .. såge gerna att han ville pröfva sig sjelf i all beskedlighet. Hagberg Shaksp. 2: 49 (1847; eng. modestly). — Anm. Att denna bet. ej varit allmän i slutet af 1700-talet tyckes framgå däraf, att uttr. Öfverdrifven beskedlighet. Eurén Kotzebue Falska blygs. 20 (1798) ss. öfv. af t. übertriebene Bescheidenheit i Journ. f. sv. litt. 1798, s. 528 betecknas som öfversättningsfel.
7) till BESKEDLIG 8: vänlighet, välvilja, godhet. Det (är) .. högnödigt at i Beskedlighet omgås med Gårdz-Folcket. Salander Gårdsf. 16 (1727). Din ärlighet, din beskedlighet har uppväckt hos mig den ömmaste vänskap. Gustaf III Skr. 3: 15 (1783). Om ni ville hafva den beskedligheten, så låt mig få stiga in i något rum för mig sjelf. Almqvist Hind. 50 (1833). Jag .. gaf honom god konditsjon som Skäggiga Qvinnan i mitt Cabinett. Och hur belönte han mig för min beskedlighet? Nyblom Hum. 59 (1874, 1883). (Lénström) hade i fråga om lysning och vigsel låtit komma sig en olaglighet till last, i all beskedlighet och för att göra bröllopsfolket till viljes. Wieselgren I g. dagar 535 (1893, 1900).
8) till BESKEDLIG 9: hofsamhet, foglighet, saktmod, fromsinthet, fridsamhet, godmodighet, mildhet, lugn. Wthan the siigh annerlwndhe aff beskedelighet och godt wilia fordragha kwndha. G. I:s reg. 1: 203 (1524). Mannen (skall) .. henne (dvs. hustrun) regera .. medh all beskedeligheet. Christ. ordn. F 4 a (1602). Förthenskul wil jag här wid bruka allan beskedelighet, och fogeliga min skiäl framföra. Swedberg Schibb. 58 (1716). Alt det vi ej kunne rätta hos oss eller andra, det böre vi med beskedlighet tola, til dess Gud annorledes behagar förordna. Liljestråle Kempis 30 (1798).
9) till BESKEDLIG 10: alltför stor foglighet, flathet, brist på kraft o. energi; stundom närmande sig bet.: enfald. Svedelius i SAH 46: 363 (1870). Den godhet eller beskedlighet som vi förmildrande kalla så i stället för inskränkthet. Dalsjö Platon 2: 146 (1872). Kinas beskedlighet att utan protest foga sig i det oundvikliga. GHT 1897, nr 300 A, s. 2. Vår allmänt kända ”beskedlighet” och undfallenhet särskildt för allt utländskt af någon skenbar eller verklig betydelse. VL 1897, nr 35, s. 2. jfr: Svensken har ett särskildt ord för en hos honom särskild egenskap, — ”beskedlighet”. Det är vanligen uttrycket på en gång af ett godt hjerta och en svaghet i lynnet. Rydqvist Tid. 2: 81 (1840).
10) (†) till BESKEDLIG 11, = BESKED 5. Beswäringer, szom en stoor deell föghe grundtt och beskedeligheett med sig hafftt haffwe. G. I:s reg. 17: 45 (1545). Finnes han med Sanning och beskedeligheet .. hafwa något angifwit, tå skal han af Osz tagas i Hägn, emot all Förfölielse. Kyrkol. 24: 16 (1686). The gamlas myndighet är stor, blifwer doch större och oemotsäijeligare, när then hafwer skiäl och beskedelighet med sig. Swedberg Schibb. 8 (1716).
11) (†) till BESKEDLIG 12, = BESKED 7. Jag .. tviflar icke, att I (Argus) ju ännu lären med tilbörlig beskedlighet höfla utaf den grofhet, som finnes hos åtskilligt folk. Dalin Arg. 1: 121 (1733, 1754). Konung Hrolf försvarade sig väl och manligen, samt med större beskiedelighet och hurtighet, än man vet efterdöme til. Björner Hrolf Kr. 126 (1737).
12) (†) = BESKED 12. Thenne .. Zedell, som hwarcken nampn eller annen beskeedelighet vttrycker, ther aff mann någen rättelsze haffwe kann, hwem samme järn vpburit haffwer. G. I:s reg. 16: 540 (1544).
(9) -KRITIK~02. (tillfällig bildning) En af våra tidningar tog nyligen skarpt till orda mot den rådande beskedlighetskritiken och mot uppmuntrandet af nybegynnare och amatörer på det musikaliska området. GHT 1896, nr 84 B, s. 1. —
(9) -MAKARE~200. (mindre br.) jfr -GÖRARE, BESKEDLIG-GÖRARE. Rydberg Gudasag. 146 (1887). Kraftiga personligheter .. förete kraftens och myndighetens afvigsidor, från hvilka beskedlighetsmakarne, nattmössorna och de som låta udda vara jemt gemenligen äro fria. VL 1901, nr 61, s. 2. Hjärne Unionsfar. 19 (1905).
Spalt B 1480 band 3, 1905