Publicerad 1905   Lämna synpunkter
BESKÅDAN beskå4dan, i Sveal. äfv. 032, r. l. f.
Etymologi
[fsv. beskodhan]
(numera bl. i vissa förb.) vbalsbst. till BESKÅDA. Swedberg Schibb. 300 (1716). — särsk.
1) till BESKÅDA 2. (Taflan) var utstäld till allmän beskådan. Wennerberg 1: 180 (1881). — särsk. (mindre br.) i uttr. taga i beskådan, taga i beskådande, (börja) beskåda. De, som leken i beskådan taga. Kullberg Rol. 4: 267 (1870). Hvem som jag mötte mig tog i beskådan. G. Lyckow i Idun 1895, s. 394.
2) (mindre br.) till BESKÅDA 3. (Främlingar) finna alltid festvåningen (i hertigens af Devonshire residens) öppen till beskådan. Steffen Britt. ströft. 248 (1895).
Ssg: (2) BESKÅDANS-VÄRD030~2. (mindre br.) sevärd. Af andra kyrkor (i Rio Janeiro) .. äro .. San Francisco och Santa Paula beskådansvärde. Andersson Verldsomsegl. 1: 58 (1853). Vårt land, som .. har så mycket naturskönt, minnesrikt och i andra afseenden beskådansvärdt att visa. Söderm. läns tidn. 1894, nr 110, s. 2.

 

Spalt B 1527 band 3, 1905

Webbansvarig