| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESKÅDA beskå4da, i Sveal. äfv. 032 (beskå´da Weste; besk`åda Almqvist), v. -ade; se för öfr. SKÅDA. vbalsbst. -AN (se d. o.), -ANDE (se d. o.), -ELSE (se d. o.), -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA (Lex. Linc. (1640: Beskoderinna; under contemplatrix)), -ERSKA (Lex. Linc. (1640; under spectatrix)).
(i sht i skriftspr., i talspr. hufvudsakl. skämts.)
1) [jfr motsv. anv. i ä. holl.] (†) se, skåda; jfr BESE 1. O Abrahams Gudh .. / Som all ting beskodhar, både när och fierre. Tob. com. E 2 a (1550). Then vthwärtes klagegrååt, hwilken dödeligh ögon beskåda kunna. Svart Är. 43 (1560). Vår Hielte blir bestört at sig omvärfd beskåda. Knöppel Regulus 27 (1742). Är det .. kunglige skrifvaren Tungel jag har den förmånen beskåda? Topelius Planet. 2: 153 (1889; arkaiserande). — särsk.
a) [jfr se l. skåda dagens ljus] i uttr. beskåda världens ljus, födas. Tu (Kristus) hafwer låtit migh werldenes lius / Medh sundan kropp beskåda. Ps. 1695, 221: 5.
b) i bild. A. Oxenstierna Skr. 1: 570 (1636). Wij beskådha (i det femte budet) wårt Läfwerne såsom vthi en Spegel. Rudbeckius Luther Cat. 87 (1667).
c) [jfr d. klar og beskuende kundskab, klare og beskuende forestillinger] (†) i p. pr. i adjektivisk anv.: i klarhet närmande sig åskådning, intuitiv; lefvande. Ju mer en trogen siäl .. kommer til en beskådande öfvertygelse derom, at utan Jesu hon förderfvas. Nohrborg 360 (c. 1765). (Fr.) Intuitif .. Åskådande, Beskådande. Björkegren (1784).
2) [jfr motsv. anv. i fsv., d., mnt., holl. o. t.] i allm.: (ngn tid uppmärksamt o. intresseradt) se på, betrakta. (I paradiset funnos) lustigh trää .. til at ansee och beskodha. O. Petri Men. skap. 14 (c. 1540); jfr 3. Gåår om kring Zion och beskodher thet, telier thes torn. Psalt. 48: 13 (Bib. 1541); jfr 4. När iag tin däielighet beskodhar. Visb. 1: 198 (c. 1620). Men jag vill gömma mig bland dessa herdeflockar, / Beskåda, hur min Nymph hon bär och blommor plockar. Bellman 1: 163 (1771). Axel kunde nu beskåda / med sansad blick .. / den ängel vid hans sida satt. Tegnér 1: 160 (1822). Då .. sol och berg spegla sig i det blåa vattnet, ser det ut som beskådade naturen sig sjelf. Ljunggren Est. 2: 121 (1860, 1883). Pojken .. inbjudes att beskåda julgranen hos det rika herrskapet. Wirsén i PT 1903, nr 88 A, s. 3. — särsk.
a) [jfr se sig mätt på ngt] (enst.) med refl. obj. o. predikatsfyllnad. Aldrig de kunde sig mätta beskåda. Braun Dikt. 1: 155 (1837; i rim).
b) i bild. Vij skole troo att Christi lekamen och blodh äro i Natwarden tillstädz, och thet skole wij medh hiertans ögon beskodha. KOF 1: 287 (1575). Om (O.) Rudbeck (d. y.) lärt af sin fader, at med alt för kära ögon beskåda sit Fädernesland. Lagerbring Hist. 1: 4 (1778, 1784). Nationen beskådar .. sig sjelf i häfdernas spegel. Geijer I. 7: 2 (1811). Lemnas icke ogräset i fred? Beskådas det icke med fröjd? Thomander Pred. 1: 236 (1849).
3) (mindre br.) bese (se d. o. 2), taga (sevärdheter o. d.) i betraktande. Berlin, hvarest jag .. the märckvärdigaste ting, vtan synnerlig omkostnad fick beskåda. Humbla 54 (1740). I denna trängsel (på korson i Rom) .. / Två unge män ses skrida arm i arm / Hvarhelst som något finnes att beskåda. Snoilsky 2: 42 (1881); jfr 2. Tafvelgalleriet i Dresden beskådade jag med en måhända något uppskrufvad entusiasm. De Geer Minnen 1: 45 (1892).
4) [jfr motsv. anv. i fsv., holl. o. t.] (mindre br.) granskande betrakta, skärskåda, granska; syna, mönstra. Thz wij haffuom seedt medh wår öghon, thz wij haffuom beskodhat, och medh wåra hender hanterat. 1 Joh. 1: 1 (NT 1526; Luther: beschawet, Vulg.: perspeximus, gr. ἐϑεασάμεϑα). Then ther högt är besetin, han warder aff mongom beskodat. O. Petri Kr. 90 (c. 1540). Drottningen .. beskodade nu hwars mans uppsyn och skapnad. Reenhjelm Olof Tr. 23 (1691). Tå han sigh beskådat hafwer (i spegeln). Jak. 1: 24 (Bib. 1703; Bib. 1541: skodhat). Ögat väpnas att beskåda himlarna. Rosenstein 1: 144 (1790). En morgon red konungen ut att beskåda fiendens ställning. Topelius Läseb. 2: 302 (1875, 1890). — särsk.
a) (†) (å ämbetets vägnar l. på grund af erhållet uppdrag o. d.) syna, besiktiga, mönstra; jfr BESE 2 c. Thå syntte och beskudede vij then ström och Cronones laxafiske ther sammestadz (dvs. vid Älfkarleby). G. I:s reg. 5: 68 (1528). Uthi knecktemunstringen skolle Commissarierne försth randsaka och beskådha så vähl dhe gamble som nye kneckterne. Oxenst. brefv. 1: 114 (1618). När .. (gesällen) hafwer giordt sitt Mästarestycke, och Ämbetet hafwer deet beskådat, och icke erkändt för gått. Meddel. fr. Nord. mus. 1897, s. 87 (i handl. fr. 1656).
b) (†) oeg., om annan granskning än gm synsinnet: granska, skärskåda. Ingen af mina härvarande bekanta (har) förmått sig att beskåda dem (dvs. Hammarskölds ”Kärlekskväden”) från en fördomsfri synpunkt. L. Hammarsköld i Bref rör. N. Skol. hist. 297 (1811).
5) (†) lära känna, iakttaga, finna, komma underfund med. (Guds) ewugha krafft och gudhdom wardher beskodhat, när the besinnas vthi gerningana aff werldenes skapilse. Rom. 1: 20 (NT 1526; Luther: wirt ersehen, Vulg.: conspiciuntur, gr. καϑορᾶται). At man skal ther vthaff (dvs. af krönikor) beskodha werldennes lopp, fåfengeligheet, och ostadigheet. O. Petri Kr. 17 (c. 1540). Rudbeckius Starcke D 2 a (1624). Alla werldsens Drotter / Nu i en Qvinnos (näml. Ulrika Eleonoras) dygd sin plikt beskåda bör. Nordenflycht QT 1748—50, s. 19. Förnuftet .. kan, fastän endast till en viss gräns, utforska och beskåda tingens inre .. sammanhang. Schlyter Jur. afh. 2: 5 (1835, 1879); jfr 2 b.
6) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) taga i betraktande l. öfvervägande, betänka; taga hänsyn till. Thenne Hystorie och slijke flere, / Äre werde beskodes ytermere. Svart Gensv. G 6 a (1558); jfr 7. Beskoda tin Vngdoms- / blomster, och Åhr; tijn Färga, tin Hy, tijne blysande Kinner. Stiernhielm Herc. 54 (1668); jfr 2. Och lärer Herr general-lieutenanten sjelf bäst kunna utreda detta ämnet, när Herr general-lieutenanten beskådar vidden af krigstheatro. Höpken 2: 506 (1758).
7) (†) göra till föremål för betraktelse l. utredning l. undersökning, betrakta, utreda, undersöka; jfr BESE 3 c. Wij wele .. beskoda och betrachta thesse tu stycker. Rudbeckius Kon. reg. 230 (1615). Här til hafwe wij nogsamt genomgåt och beskådat de vthländske Caverner (dvs. grottor). Hiärne 2 Anl. 260 (1706). Innan vi nu gå vidare, vele vi beskoda tilståndet vid Posen. Nordberg 1: 552 (1740). Vi vele nu beskåda de Svenskes utvärtes Afgudadyrkan sådan som den var efter Odens död. Dalin Hist. 1: 157 (1747).
8) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (numera föga br.) begrunda, försänka sig i begrundande af (ngt); i p. pr. i adjektivisk anv.: kontemplativ; jfr BESKÅDANDE 3, BESKÅDNING 4. Kärleken till Gud består icke i .. afsöndring från sammanlefnaden och ett ensligt beskådande lif. Hagberg Pred. 2: 170 (1815).
9) (†) i fråga om litteraturhänvisningar: se, efterse, jämföra; jfr BESE 4. Huar om ock Schefferus in Upsalia Antiqua. C: 7 kann beskådas. Tiällmann Gram. 38 (1696).
10) [jfr motsv. anv. i holl.] (†) anse, betrakta (ngn l. ngt ss. ngt). RARP 8: 174 (1660). Jag beskådar Honom (dvs. Gud) såsom en allmän Fader och Välgörare. Lehnberg Pred. 2: 10 (c. 1800).
Spalt B 1525 band 3, 1905