Publicerad 1905   Lämna synpunkter
BESMITTNING, f.
(†) vbalsbst. till BESMITTA. — särsk. = BESMITTELSE 1 slutet. Ordet redeliga, beteknar en tings tilhöriga fulkommenhet; tå ther wid ingen flerd och fals, ingen brist och wanck, ingen besmitning eller tilsatz finnes. Sahlstedt Hofart. 39 (1720).

 

Spalt B 1594 band 3, 1905

Webbansvarig