| Publicerad 1907 | Lämna synpunkter |
BETRAKTELSE betrak4tclse, i Sveal. äfv. 0302 (betra´ktelse Weste; betràkktälse Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt, Weste, Almqvist); best. -en; pl. -er.
vbalsbst. till BETRAKTA.
1) till BETRAKTA 1 a, om handlingen att (med bortseende från det närmast omgifvande) låta tanken (ngn längre stund) dröja vid o. sysselsätta sig med ngt ämne som speciellt fängslat ens intresse; meditation; spekulation; i sht i pl. o. här ofta konkretare o. närmande sig bet.: (allvarligare) tankar l. reflexioner, följd af tankar som utveckla sig (spontant) den ena ur den andra; stundom med ringaktande anstrykning: ”funderingar”; ofta med en af prep. öfver, sällan om, inledd bestämning som angifver hvad det är som upptager ens tankar. (Sitta) försjunken l. försänkt l. fördjupad i betraktelser. Förlora sig i betraktelser. Anställa betraktelser öfver lyckans obeständighet. Fallen för (att anställa) betraktelser. Det var ett skådespel som gaf anledning till många, till allvarliga, dystra betraktelser. Rycka ngn ur l. störa ngn i hans betraktelser (ofta hvard., skämt. o. med en ironisk udd mot ngns själsfrånvaro, ouppmärksamhet o. d.) Jaså, här sitter du och gör dina stilla betraktelser i ensamheten, tror jag (i sht hvard. o. med skämtsam anstrykning). Helsingius (1587). Lex. Linc. (1640; under considerantia o. deliberatio). Meditation, betrachtelse. Swedberg Schibb. 283 (1716). Johannes Magnus, som efter sin vana altid upfyller bristen af sin kunskap med egna betraktelser. Lagerbring 1 Hist. 2: 205 (1773). Dygd, i viljan och sinnelaget verklig, stadnar lika litet vid blotta tankar och betraktelser, som den stadnar vid blotta ord. Boëthius Sed. 98 (1807). Hvarföre svarar Du icke på mina frågor, Anselmo? Sedan en timme sitta vi här, och Du har beständigt varit försänkt i betraktelser, utan att gifva akt på hvad som omgifver oss. Polyfem IV. 26: 1 (1811). Sköna Flicka, sade jag, vredgas icke, om vi stört dig i din djupa betraktelse öfver Källans Vatten. Almqvist Parjumouf 15 (1817). (Alexandrinen är för) reflexionspoesien, der betraktelsen är det herskande elementet, en passande form. Tegnér 3: 176 (1819). Stockholms-Posten är stundom sublim i sina filosofiska betraktelser. AB 1830, nr 2, s. 3. Ett af honom (dvs. Schiller) djupt kändt behof att göra sig reda för sin skaldeverksamhet, ledde honom till filosofiska betraktelser öfver esthetiska ämnen. Ljunggren Est. 1: 46 (1856, 1869). Sedan staten i någon mon har utvecklat sig inom vår verld, kan hans utveckling .. göras till föremål för en philosophisk betraktelse. Boström Proped. 22 (c. 1865). En yngling kan anställa mycket vackra betraktelser om vänskapen. Genberg V. skr. 2: 13 (1865). Dessa betraktelser återförde Karmides’ tankar till boken. Rydberg Ath. 249 (1876; uppl. 1859, 1866: reflexioner). — konkretare i poesi. O, att .. redan i lifvet från jordens / Lif jag mig skilt, mot azurerne lyft på betraktelsens vingar! Stagnelius 1: 180 (c. 1818). — jfr DÖDS-, FÖR-BETRAKTELSE. — särsk.
a) i numera obr. förb. I det han hade sådanne Betrachtelser, blef han sielf i sitt Sinne bedröfvad. Ehrenadler Tel. 763 (1723; fr. en faisant ces reflexions). Jag önskar, at then betrachtelsen, som man sig här öfver giör, intet vtan nytto aflöpa måtte. Humbla Föret. 7 (1740).
b) (mindre br.) (enstaka) tanke (som faller ngn in) l. reflexion (som ngn gör); idé; åsikt (som framgått ss. resultat af ett öfvervägande). Notisen i vårt förra nummer om en befarad sedelfabrik i Finland, ger Nya Argus anledning till den tänkvärda betraktelsen, att man snarare kunde undra det en fabriksmessig tillverkning af så lätt eftergjorda sedlar ej långt för detta ägt rum. AB 1830, nr 2, s. 3. Denna betraktelse påtränger sig ovilkorligt. Denna betraktelse gaf honom nytt mod. Dessa betraktelser äro lika sanna som djuptänkta. Han har meddelat mig sina betraktelser öfver detta ämne. Dalin (1850). Att menniskans lefnad är en pilgrimsfärd till ett sällare land, att hon är en främling på jorden, sökande sitt rätta hem, är en urgammal betraktelse, som af Guds ord och erfarenheten besannas. Genberg V. skr. 2: 50 (1859). Utan denna personliga öfvertygelse blifva sanningarna blott betraktelser, icke verklighet. Därs. 14 (1865). Cavallin (1875).
c) konkretare (vanl. i pl.): i ord uttryckta, muntligen framställda l. skriftligen l. i tryck affattade tankar l. reflexioner l. anmärkningar o. d. (öfver ngt visst ämne) (jfr d γ); jfr Almqvist (1844). Ert upsåt, til at hvar vecka vilja roa oss med nyttiga Betraktelser, som angå vårt upförande och Dygdens värkställighet. Dalin Arg. 1: 35 (1733, 1754). Efter denna inledning och några derpå följande allmänna betraktelser kommer författaren till Uppfostringsverket .., sådant det är. Leopold 6: 218 (1792?). Samtalet öppnades med betraktelser om väderleken. C. F. Dahlgren 4: 55 (1830). Etienne Boétie de Sarlat .. inlåter sig i skarpa betraktelser öfver det sätt hvarpå Konungar behandla sina undersåtare. Cronholm Lig. 16 (1839). Betraktelser öfver den kristna religionens närvarande tillstånd af F. P. G. Guizot. Öfversättning. Hallbäck (1866; boktitel). — jfr FÖR-BETRAKTELSE.
d) till BETRAKTA 1 a α, om handlingen att låta tanken dröja vid o. fördjupa sig i ngn religiös (l. moralisk) sanning, ngt religiöst mysterium l. uppbyggelseämne öfver hufvud (till förkofran af ens religiösa lif); meditation. Förundrans och tacksamhets rörelserna vuxo med våra upbyggeliga betraktelser. Ågren Gellert 162 (1757). Meditation eller anstäld Betraktelse öfver texten. Rydén Pontoppidan Colleg. past. 269 (1766). Att föra den sjuka .. till betraktelse af Frälsarens dyra försoning. Handb. 1811, s. 112. Kontemplation eller bemödande att i afsöndring från verlden genom stilla andakt och ostörd betraktelse af gudomliga ting komma till en mystisk förening med Gud. Cornelius Lärob. i kyrkoh. 23 (1860, 1878). Den kristlige läraren, hvilken .. icke blott på betraktelsens utan också på bönens väg tillegnat sig sanningen. Flensburg Kyrkl. tal 41 (1867). Framsäga böner eller anställa betraktelser. Ternstedt Fénelon Vish. 33 (1881). — särsk.
α) med objektiv genitiv, särsk. i uttr. Guds ords betraktelse o. d. Spegel Pass. 19 (c. 1680). Christi Lidandes betragtelse. Borg Luther 1: 433 (1753). Den kristliga fromheten visar sig .. icke blott i att man på heliga tider och stunder ägnar sig åt Guds ords betraktelse och bönen. Ahnfelt o. Bergqvist Tros- o. sedel. 148 (1895). — (†) Wi skole städse hafwa för wår ögon then korsfästa Jesum, och förmedelst Hans andäcktiga betracktelse, och flitiga efterföljelse förnyas til Hans beläte. Spegel Pass. 28 (c. 1680); jfr BETRAKTA 1 a α β’.
β) till BETRAKTA 1 a α α’, i fråga om (afhandlingen i) en predikan, ett religiöst föredrag o. d. Detta gifver mig .. anledning i denna predikan, at .. genom Guds nåd til betraktelse föreställa: Jesum Christum, såsom allena vår salighets grund. Nohrborg 64 (c. 1765). Derföre vilje vi på denna andaktsstund till ämne för vår betraktelse framställa: … Rundgren Minnen 2: 211 (1870, 1883).
γ) konkret(are), om muntligt föredrag l. skrifven l. tryckt afhandling som behandlar ngt religiöst l. etiskt ämne o. är afsedt (afsedd) till religiös uppbyggelse (jfr c). Schroderus Osiander III. 1: 333 (1635). Thet wet iag hel wäl att en Lysander och Caliste, en Amadijs, eller någon sådan Bok, är Henne (dvs. världen) myckit mera angenem änn en andelig Betracktelse. Vultejus Post. A 4 b (1686). Sherlocks Betrachtelser Öfver Döden, Öfversatte På Svenska. C. Gyllenborg (1731; boktitel). Den Fallna Människans Salighets-Ordning, Förestäld, Uti Betraktelser Öfver de Årliga Sön- och Högtids-Dagars Evangelier, af .. Anders Nohrborg. (1771; boktitel). Calle! du talar ju som en betraktelse ur en gammal tysk postilla. Altén Schachm. 36 (1798). Johann Arndts andliga Skattkammare. Första Delen, innehållande Betraktelser för hvarje dag i året, öfver åtskilliga språk ur Davids Psalmer. Angeldorff (1839; boktitel). Betraktelse på första söndagen i adventet. Almqvist (1844). (Boken som han öppnat) var en betraktelse öfver döden. Rydberg Ath. 259 (1859, 1866; uppl. 1876: afhandling om). (En världsmänniska) läser kanske eller låter läsa för sig en bön, en betraktelse. Rudin 4 Evigh. I. 1: 259 (1895, 1897). — jfr AFTON-, BÄTTRINGS-, DÖDS-, FASTLAGS-, MORGON-, PASSIONS-BETRAKTELSE m. fl.
2) (†) till BETRAKTA 1 b: beaktande; besinnande; hänsyn. Om j sådant Folck woren, .. wille iagh och icke hålla thet för vnder, at j så obetenck(t), och medh mindre betrachtelse emoot migh handlen. Schroderus Liv. 496 (1626). (Före o. i skapelsen har Gud betjänat sig af matematiken) Af huilken betrachtelse then skarpsinnige Pythagoras med förundrande är vthbrusten til at säija (dvs. tanken härpå har kommit P. att utbrista): Deus est numerus. Stiernhielm Arch. A 2 b (1644). Bästa grundvalen til then menniskliga menighetenes Lyksalighet .. lägges thermed, at Vngdomen varder .. vel vpfostrad. Thetta är en sanning, som mycken betraktelse, men intet bevis tarfvar. Rydelius Förn. Föret. § 1 (1718, 1737). Dödsens betrachtelse är vishetenes betsta spåre. Därs. 174 (1721, 1737).
3) (mindre br.) till BETRAKTA 3: betraktande, åskådande. Den (lust), som en menlös betraktelse hämtar af den förnöjeliga våhr-tiden. Dalin Arg. 2: 276 (1734, 1754); jfr 1. Jag satt flere timmar fördjupad i betraktelsen af det Danska landet och sundet. Törneros Bref 1: 259 (1827). Det pöbelaktiga röjer sig .. genast för den yttre betraktelsen genom något disharmoniskt i det yttre skicket. B. E. Malmström 7: 399 (1845). — särsk.
a) i uttr. vid (den) första betraktelsen, vid första påseendet l. anblicken, i första ögonblicket; äfv. mer l. mindre bildl. (jfr 4). Denna befolkningssiffra förefaller vid första betraktelsen öfverraskande hög. Palmblad Fornk. 2: 490 (1845). Det mångskiftande skrifsätt, hvarunder samma ord eller ordform uppträder .., inger .. vid den första betraktelsen föreställningen om .. ovana vid skriftlig affattning. Wisén i 3 SAH 4: 217 (1889).
b) i numera obr. förb. Astronomernas noggranna betraktelser (dvs. observationer) på stjernorna. Lindblom (1790; under considero).
c) (†) om ngn l. ngt som ngn (gärna) betraktar l. ser på l. iakttager osv.; närmande sig bet.: (ngns) ögonfägnad. Han var de unga Hieltars rättesnöre, och de gamlas betrachtelse. Mörk Ad. 1: 171 (1743).
a) till BETRAKTA 4 a: skärskådande, (kritisk) undersökning, granskning o. d. Vti thetta capitel återstår nu allenast en liten betraktelse öfver memoria (dvs. minnet). Rydelius Förn. 105 (1721, 1737); jfr 1. Alla aflägsnare föremål för den historiska betraktelsen förete sig i en dunkel obestämdhet. Järta V. skr. 1: 186 (1832). En jemförande betraktelse icke blott uppsöker det som är lika, utan eftersinnar äfven, hvaruti skilnaden består. Svedelius i SAH 55: 2 (1879). De andliga förutsättningarna för båda lagarne äro fullständigt olika, ehuru deras syfte för en ytlig betraktelse tyckes vara det samma. LD 1906, nr 207, s. 3. — konkretare i poesi. I betraktelsens spegel / Såg jag min själ i dess sanna gestalt, och ryste tillbaka. Stagnelius 1: 11 (1817). — jfr SJÄLF-BETRAKTELSE. — särsk.
α) (†) med objektiv gen. Thet synes, som man icke behöfver dela förnuftets betrachtelse emellan två discipliner. Rydelius Förn. 16 (1718, 1737).
β) (†) konkretare, om vetenskaplig iakttagelse l. observation? Min gensäjare frågar ock, hvad nytta och nödvendighet thet är, at ändteligen på en gång få veta alla discipliners beskaffenhet, och hvars och ens särskilta betrachtelser, ther doch ingen behöfver at lära alla. Rydelius Förn. 3 (1718, 1737).
γ) (knappast br.) i uttr. taga i betraktelse, taga i betraktande (se d. o. 3 α slutet). Om vi efter thenna grund tage vårt modersmål uti en allmän betraktelse, läre vi finna, att största delen är af Göthisk upprinnelse. Ihre Föret. VII (1779).
b) till BETRAKTA 4 b: kontemplation, kontemplativ l. intuitiv åskådning. Prestinnor, hvilkas enda kall är, då tamtam ljuder, att dansa i gulds och perlors skrud en dans såsom offer åt sinnena, skenet .. samt att sedan återvända i betraktelsen af det eviga intet. Rydberg Sing. 101 (1865; uppl. 1876: åskådningen). jfr: Den Theoretiska Driften går ut på Sanning öfverhufvud d. ä. contemplation (betraktelse) af det, som är. Trana Psyk. 2: 104 (1847).
c) (vetenskaplig) åskådning l. uppfattning; (vetenskapligt) sätt att se på tingen o. d. (Hwasser) bragte medicinsk betraktelse i fruktbar beröring med stora kulturfrågor. Anderson i 3 SAH 7: 273 (1893).
5) till BETRAKTA 5 (a): uppfattning (af ngt ss. ngt). Upprinnelsen till betraktelsen af kyrkan såsom i första hand frälsningsanstalt. Ahnfelt Minnen 28 (1905).
(1) -FULL~2. (knappast br.) full af betraktelser l. tankar; som röjer tankfullhet l. förmåga af meditation. ”Jo”, sade gubben med ett betraktelsefullt och skinande öga ur det åldriga, vackra hufvudet, riktadt på marken, der vägen lopp; ”jag hade tänkt att blifva sadelmakare ..: men vår Herre ville hafva mig till målare”. Almqvist Mål. 69 (1840). Tankar (började) uppstiga i den betraktelsefulla ynglingens själ rörande den .. märkvärdiga skillnaden emellan Sigtuna och Mariefred. Därs. 129. —
-KRETS~2. (tillfällig bildning) särsk. till 4: krets l. ram inom hvilken en undersökning o. d. håller sig l. har att hålla sig. Allt detta ligger .. utom vår nuvarande betraktelsekrets. Atterbom Siare 5: 153 (1849). —
(4) -SÄTT~2. sätt att ”se” l. uppfatta l. föreställa sig (lifvet o. lifsföreteelserna, saker o. ting osv.), åskådningssätt; uppfattning. Snellman Staten 440 (1842). Ett teleologiskt betraktelsesätt. Claëson 2: 84 (1859). Att själen öfverger kroppen vill för naturmenniskans okonstlade betraktelsesätt helt enkelt säga, att hon flyttar ur kroppen till någon annan lokal. Rein Psyk. 1: 26 (1876). (Den gamla atomistiken) förebådar .. ett betraktelsesätt af naturen, som först årtusenden senare lyckats vinna allmännare insteg. Därs. 51. Det sedligt likgiltiga försvinner .. för ett betraktelsesätt, som ställer sig på det godas egen ståndpunkt. Ahnfelt Etik 1: 126 (1890). —
(1) -VIS~2, adv. (numera knappast br.) Serenius (1734; under speculatively). Statens eller medborgares öden, der dessa kunna vara i fråga annorlunda än blott betraktelsevis ..: se der .. stora ändamål för talaren. Leopold 3: 316 (1801, 1816). Att han (dvs. konungen) .. icke skall äga samma rätt, som hvarje hans ringaste undersåte, att tala om allmänna ärender och derom betraktelsevis säga sin egen mening, det vore en träldom, som ingen fri man borde underkasta sig. Palmblad i Tiden 1848, nr 4, s. 2. —
(1) -ÄMNE~20. Ägtenskapet var et af mina vanligaste betraktelseämnen. Weste Goldsmith Landtpr. 10 (1782, 1795). Fahlcrantz 6: 114 (1840). särsk. till 1 d, i sht β. Den fråga vi gjort till betraktelse-ämne på denna stunden. Lehnberg Pred. 1: 286 (c. 1800). Wallin 2 Pred. 2: 258 (1817). De ord, som i dag egentligen skulle utgöra vårt betraktelseämne (lyda så) .. ”Så är nu .. ingen fördömelse för dem som äro i Kristus Jesus”. Rudin Ord t. ungd. 3: 116 (1903).
Spalt B 2060 band 4, 1907