| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BEVÄGA, v.1, l. BEVEGA, v., äfv. BEVÅGA, v.1 -er, -de, -t, -d; l. -it, -en. vbalsbst. -AN (Svart Är. 42 (1560)), -ANDE (se d. o.), -ELSE (se d. o.), -NING (se d. o.).
(†)
a) = BEVEKA 1 a. (Blosset) vthslocknar .. platt, när thet icke varder aff vädrena vpbläst, bevägit, och rördt. P. J. Gothus Tål. C 7 b (1601).
b) refl. = BEVEKA 1 b. — särsk.: röra på sig, taga motion; jfr BEVEKA 1 a β. Så är och gott at man .. sigh bewäger til thes at Swetten begynner at vthbrista. Palmcron Consil. B 1 a (1652).
2) = BEVEKA 2. Huru .. wåre fiender .. ther effter tractet haffue, Romiske Keijser:ge Ma:tt emot oss att bewäge och förbittre. G. I:s reg. 17: 617 (1545). Att j .. med the andre, som sich så snarligen bewäge lathe, ingelunde egenom finger see, eller them förschone. Därs. 18: 46 (1546). — refl. Är wår kerlighen bön och begären ati (dvs. att I, näml. kopparbergsmännen) eder aff thera (dvs. de upproriska smålänningarnas) obestond eller buller icke beuegha wille. G. I:s reg. 6: 45 (1529).
4) = BEVEKA 6. G. I:s reg. 1: 196 (1524). H. K. Maietz (E. XIV) sampt medh .. sijne Syskien och thenne .. Ädele Effterleffwerska och Drotning (hwilke effter naturligh bewågen then ängslan och bitterheet thetta Sorgefall (dvs. G. I:s död) aff sigh giffwer, alla häfftigast vthi hiertat smake). Svart Är. 42 (1560). — särsk.
a) = BEVEKA 6 a. Achtendis draga in i samma förbundh .. andra flere huem the ther tiil bewägha kunne. G. I:s reg. 6: 30 (1529). Besittiende Bergxmän .., som man swerlige kan beweghe, atth ware på noghen tijd från theres Bergxwärck. RR 30 jan. 1547. Hvem månde bewågha eller vpwäckia thenne Swenske, at the så alwarligha .. föllo til och begärade thenne Herre (dvs. Gustaf Vasa) til sin Konung? Svart Är. 66 (1560).
b) = BEVEKA 6 b. (Några svenska o. tyska ädlingars bön) som oss beuegtdhe til ath fordraga (dvs. efterskänka) honom then ræth (dvs. straff) han forthient hade. G. I:s reg. 4: 15 (1527). Hafve vi .. åttsport the same Småleninger, hvadt orsaker them til sådana utilbörlige och uproriske handlinger hafver bevägit och forursakat. RA 1: 393 (1544). Och är .. kon:ge Ma:t .. till thenne sak icke utaf ringe ursaker bevågen. Därs. 446 (1545). Wijdere trogne Vndersåter, äre ock synnerlige orsaker som Osz bewäghe, hwarföre Wij icke kunne tilstädie at Spannemåle eller andre partzeler skole föres häden aff landet. Stiernman Com. 1: 184 (1563; rättadt efter originaltrycket). Olyckan bewäger honom til fred. Pfeif De habitu 261 (1713). — särsk. = BEVEKA 6 b β α’; i sht i uttr. för bevägande orsaker skull o. d., på grund af vägande skäl, på grund af viktiga, tvingande orsaker; jfr BEVÄGLIG 2 slutet. Så är dog for merkelige bewägende orsaker schuld .. for gott anseet och beslutid, att then beramede dag i Kalmar .. schall besökt bliffua. G. I:s reg. 13: 68 (1540). Thet Rijge, som för bewegende orsaker skuld vtdrage will (till krig). Därs. 151. Kunne och wäl tenkie, att i thett samme icke vthen bewägende orsak skuld giordt hafwe. Därs. 17: 533 (1545).
Spalt B 2337 band 4, 1908