| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BEVÄGANDE, n.
1) till BEVÄGA, v.1 3: upprördhet. Bleff .. på thetta Konungerijke sådantt tyrannij bedriffuitt, att samma Konungh Christierns egitt folck sådantt fast misshagade .. och stortt bewägende ther om hade (dvs. voro mycket upprörda däröfver). G. I:s reg. 17: 607 (1545).
2) till BEVÄGA, v.1 4: orsak. (Han hade) intet .. giordt .. aff försått eller willie, vthen aff nödtorfftigt bewägendhe (dvs. af tvång). Hist. handl. XIII. 1: 299 (1567).
Spalt B 2338 band 4, 1908